1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Skadliga effekter av senneblad och kelaterat magnesium

Senneblad är ett traditionellt växtbaserat laxermedel som länge använts för att behandla förstoppning, och det förekommer även i vissa program för viktnedgång. Kelaterat magnesium är ett kosttillskott som används både för att behandla magnesiumbrist och som ljusterande preparat. Även om båda kan vara effektiva på kort sikt finns det flera biverkningar och risker som du bör känna till.

Användningsområden

Senneblad och magnesiumkelat förskrivs främst för att lindra akut förstoppning. De används även i vissa viktnedgångsprogram, där syftet är att minska kroppens absorption av näringsämnen från maten. Detta är dock en kontroversiell användning som inte bör ske utan medicinsk övervakning.

Så fungerar de

Senneblad verkar som en irriterande stimulans på nedre delen av tjocktarmen, vilket tvingar fram tarmrörelser. Magnesiumföreningar påverkar däremot vätskebalansen i tunntarmen genom att dra vatten in i tarmen. Båda mekanismerna stimulerar peristaltiken – de muskelrörelser som normalt transporterar maten genom matsmältningssystemet.

Kontraindikationer

Kvinnor som är gravida eller ammar bör undvika stimulerande laxermedel, såsom senneblad, om inte läkaren uttryckligen har rekommenderat det. Stimulantia kan påverka tarmens funktion hos både den gravida kvinnan och fostret.

Allergirisker

Magnesiumkelat kan i vissa fall utlösa allvarliga allergiska reaktioner. Orsaken är de aminosyror som används i kelateringsprocessen, som kan reagera hos personer med överkänslighet. Kontakta läkare omedelbart om du får symtom som utslag, svullnad, yrsel eller andningssvårigheter.

"Trög tarm"-syndrom

Ett av de största riskerna vid långvarig användning av stimulerande laxermedel är så kallat "trög tarm"-syndrom, även känt som laxerberoende. Med tiden blir tarmen okänslig för normala peristaltiska stimuli och förlorar förmågan att fungera utan hjälp. För att återställa funktionen rekommenderas ofta en övergång till mjukgörande eller volymbildande laxermedel, exempelvis fibrer eller psylliumfrön.

När ska du söka vård?

Kontakta din läkare om förstoppningen består längre än några dagar, om du upplever kraftiga buksmärtor, blod i avföringen eller oavsiktlig viktnedgång. Långvarigt självbehandlande med laxermedel kan maskera allvarligare sjukdomar och bör alltid diskuteras med vårdpersonal.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online