Detox, eller avgiftning, är processen där kroppen renas från gifter och droger. Den naturligt förekommande psykoaktiva substansen ibogain har fått mycket uppmärksamhet som en potentiellt effektiv behandling mot drogberoende. Samtidigt är bilden komplex: ibogain är olagligt i USA, och det saknas omfattande klinisk forskning på människor som kan bekräfta de många positiva påståendena.
Ibogain är ett hallucinogent ämne som finns i roten på den afrikanska busken Tabernanthe iboga. Enligt Ibogaine.org var det Howard S. Lotsof som redan 1962 och 1963 genomförde den första forskningen kring ibogain som behandling mot kokain- och heroinberoende. Lotsof, liksom personalen på de ibogainkliniker som finns runt om i världen, menar att substansen lindrar abstinenssymtom och minskar begäret efter droger – två av de största hindren vid avgiftning.
I USA klassificerar Controlled Substances Act från 1970 ibogain som ett så kallat Schedule I-ämne. Det innebär att den federala regeringen förbjuder all användning och inte erkänner något medicinskt värde. Denna juridiska status har gjort det svårt att bedriva seriös forskning, och mycket av det beröm som ibogain får bygger på personliga erfarenheter och spekulation snarare än vetenskapligt belägg.
Avgiftning från droger som alkohol, kokain och heroin kan medföra svåra och smärtsamma abstinensbesvär. Ibogainkliniker, som alla ligger utanför USA, erbjuder behandling till personer med beroendeproblematik. Enligt Ibogaine.org fungerar inte ibogain som ett substitutläkemedel – till skillnad från exempelvis metadon – utan ska kunna ges effektivt i en enda dos.
Terapeutiska doser av ibogain ligger vanligtvis mellan 500 mg och 800 mg per tillfälle. Enligt forskning från 2007 som presenterades i tidskriften The Townsend Letter: The Examiner of Alternative Medicine kan effekterna av den första dosen kvarstå i ungefär en vecka. Efter den perioden väljer vissa patienter att ta mindre doser som påfyllning.
Ibogain är ett hallucinogen, vilket innebär att det förändrar användarens perception och tankefunktion. Effekterna brukar infinna sig inom cirka 45 minuter efter intag, följt av tre till fem timmar av intensiva visuella upplevelser. Villa Serena Ibogaine Clinic i Cancún, Mexiko, uppmanar sina patienter att använda tiden under påverkan till att reflektera över de livsomständigheter och val som ligger till grund för beroendet.
Enligt forskning från 2005 publicerad i Nature Reviews Neuroscience minskar drogberoende aktiviteten hos en nervtillväxtfaktor som kallas GDNF (glial cell-line derived neurotrophic factor). Studier på råttor tyder på att ibogain stimulerar GDNF-funktionen och blockerar de beteendemässiga effekterna av beroendeframkallande droger. Detta skulle kunna förklara varför vissa patienter rapporterar minskat sug efter behandlingen.
Enligt Iboga Therapy House, en kanadensisk ideell ibogainklinik, kan biverkningarna bland annat innefatta nedsatt kontroll över kroppsrörelser, skakningar, ökad känslighet för ljus samt illamående och kräkningar. Drugs.com rapporterar dessutom att dödsfall har kopplats till användning av ibogain, bland annat på grund av påverkan på hjärtats rytm.
Det är därför viktigt att komma ihåg att ibogainbehandling aldrig bör ske utan medicinsk övervakning. Personer med hjärtproblem eller andra underliggande sjukdomar löper särskilt stor risk, och den lagliga statusen för behandlingen varierar mellan olika länder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online