Ginseng är ett samlingsnamn för en familj av fleråriga växter som växer i Korea, Kina, Japan, Ryssland och Nordamerika. Växten har använts inom traditionell medicin i tusentals år, och på senare år har forskare börjat undersöka dess förmåga att behandla eller förebygga en rad olika åkommor – däribland cancer. Även om effekten inte har fastställts fullt ut finns det tecken på att ginseng kan komma att spela en roll i framtida behandlingsalternativ.
Begreppet ginseng syftar oftast på asiatisk ginseng (Panax ginseng) eller amerikansk ginseng (Panax quinquefolius). Båda dessa växter har liknande kemiska egenskaper och säljs kommersiellt som torkad hel rot, eller i form av pulver, te eller kapslar. Inga fastställda doseringar eller styrkor för ginsengpreparat har tagits fram.
Trots sin långa användningshistoria i Asien inleddes den västerländska forskningen kring växten inte förrän på 1950-talet. Denna skillnad i användningsmönster förklarar en del av de moderna kontroverserna kring ginseng. Medan alternativa behandlare pekar på en lång tradition av medicinsk effektivitet betonar empiriska forskare bristen på tydliga, väl utformade vetenskapliga studier.
Det medicinska intresset för ginsengrot kretsar kring en grupp ämnen som kallas ginsenosider. Laboratorietester har visat att vissa ginsenosider har antioxidantiska och antiinflammatoriska egenskaper, medan andra stärker immunförsvaret eller hämmar tillväxten av isolerade cancerceller. Ingen av dessa tester innebar dock att ginseng gavs till mänskliga försökspersoner.
Andra studier har involverat människor, men resultaten är omdiskuterade. En studie genomförd i Korea 1997 fann exempelvis att ginseng generellt verkade sänka cancerfrekvensen. En annan studie från Kina tydde på att ginseng kan hjälpa till att förebygga bröstcancer. Organisationer som American Cancer Society ifrågasätter dock giltigheten av dessa resultat, delvis eftersom de asiatiska studierna inte specificerade på vilket sätt ginseng skulle verka. Generellt anses studierna ha varit för dåligt utformade för att man ska kunna dra några säkra slutsatser av dem.
En del av problemet beror på det tidigare bristande regelverket kring kommersiell ginseng. Till skillnad från ämnen som officiellt klassas som läkemedel betraktas ginseng som ett kosttillskott och har inte genomgått de noggranna prövningar som myndigheter som amerikanska FDA (Food and Drug Administration) kräver av läkemedel. En sådan prövning innebär normalt att standardiserade mängder av ett ämne testas under strikta laboratorieförhållanden. Ginseng är dock inte standardiserat, och roten har marknadsförts av tillverkare utan skyldighet att garantera en produkt med pålitlig styrka eller renhet. FDA har sedan dess börjat skärpa sina krav på kosttillskott, men konsumenter bör fortfarande välja produkter från etablerade tillverkare med tredjepartstestning.
Amerikanska forskare har börjat visa ginsengs potentiella effektivitet inom åtminstone ett cancerrelaterat område. I en studie från 2007 fann forskare vid Mayo Clinic att ginseng kan hjälpa till att lindra den trötthet som ofta följer med cancersjukdom. En större placebokontrollerad studie från 2012, också den vid Mayo Clinic, bekräftade att hög doserad amerikansk ginseng minskade cancerrelaterad trötthet hos patienter. Ginseng har också undersökts för att motverka vissa biverkningar av kemoterapi. Dessa resultat är dock preliminära och behöver bekräftas genom ytterligare forskning.
Med tanke på allt detta – bör du ta ginseng som cancerförebyggande medel? I nuläget finns det inga tydliga vetenskapliga belägg för en sådan åtgärd. Även om ginseng allmänt betraktas som säkert kan möjliga biverkningar inkludera huvudvärk, rastlöshet, sömnproblem och ökad hjärtfrekvens. Ginseng kan även interagera med vissa läkemedel, till exempel blodförtunnande medel. Ytterligare ett problem är att veta vilka ginsengtillverkare man kan lita på när det gäller styrka och renhet. Som med alla alternativmedicinska behandlingar bör du alltid rådfråga din läkare innan du påbörjar regelbunden ginsenganvändning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online