
Arnika (Arnica montana) är en flerårig ört med klargula blommor. Preparat framställda av växtens blomhuvuden och rotstockar har använts inom homeopatisk medicin i århundraden. Den främsta verksamma ingrediensen är sesquiterpenlaktoner, men växten innehåller även andra aktiva ämnen som tymol (en eterisk olja), flavonoider och karotenoider.
Många alternativa behandlare anser att arnika kan lindra en rad olika åkommor. Örten är särskilt populär i Tyskland, där utvärtes bruk har godkänts för behandling av inflammation, smärta och bakteriella infektioner. Arnika har dock inte godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.
I Sverige kallas växten ofta slåttergubbe, och internationellt förekommer flera andra namn, bland annat leopardbane, fjällprästkrage, nysört och vargbane.
Arnika stimulerar aktiviteten hos de vita blodkropparna. Dess antibakteriella och inflammationsdämpande egenskaper kan minska smärta och svullnad och därigenom påskynda sårläkningen. Eftersom arnika är känt för att kunna höja blodtrycket bör det användas med försiktighet av personer med högt blodtryck, hjärtsjukdom eller cirkulationsrubbningar.
Arnika finns i många olika former, exempelvis spray, tabletter, te, geler, oljor, tinkturer, krämer, salvor, munskölj och sublinguala preparat. Krämer och salvor innehåller vanligtvis mellan 15 och 25 procent arnikaolja.
Vilken dos som är "rätt" är ett omdiskuterat ämne bland experter. Homeopatiska doser (mycket små mängder) är dock de mest populära. Doseringanvisningar anges oftast på förpackningen. Ett flerdosrör innehåller cirka 60 granulat, och en typisk engångsdos består av fyra till fem granulat.
Det finns rapporter om att arnika skulle hjälpa mot många olika besvär – allt från eksem och cellulit till blödande cystor och håravfall. Arnika för utvärtes bruk används vanligtvis mot följande tillstånd:
Arnika har använts invärtes för att minska blåmärken i samband med kirurgiska ingrepp samt som örtmedel mot vissa hjärtbesvär, bland annat kärlkramp och kranskärlssjukdom.
Mer sällan har det använts mot förstoppning och för att hjälpa rökare och personer med alkoholproblem att bryta sina vanor. Det sägs kunna minska suget efter nikotin och alkohol.
OBS: Arnika ska aldrig användas invärtes utan att det rekommenderats av en legitimerad vårdpersonal.
Kontakta din vårdgivare om du upplever någon av följande vanliga biverkningar:
Mer ovanliga biverkningar av arnika inkluderar:
Arnika bör inte kombineras med vissa läkemedel, eftersom det kan minska deras effekt och öka risken för toxicitet. Användning av arnika tillsammans med andra smärtlindrande läkemedel kan dessutom förstärka den smästillande effekten.
Arnika kan förstärka de negativa effekterna av bland annat följande läkemedel: kinidin, prokainamid, sotalol, amiodaron, klorpromazin, disopyramid, amitriptylin, proklorperazin, pentamidin, haloperidol, desipramin och doksepin.
Tar du någon form av receptbelagd medicin bör du alltid rådfråga din läkare innan du använder produkter som innehåller arnika.
Tänk också på följande försiktighetsåtgärder:
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online