
Maskrosroten är den del av maskrosplantan som växer vilt över hela världen. I Nordamerika är växten mest känd som det ogräs som dyker upp i nyrakna gräsmattor. Roten är dock den del av plantan som främst används för medicinska ändamål. Tvååriga plantor har rötter med den högsta koncentrationen av nyttiga föreningar, och de grävs därför upp vid denna ålder för att användas i olika preparat.
Maskrosroten har många olika användningsområden inom ett brett spektrum av hälsotillstånd. Det är viktigt att komma ihåg att när det gäller växtbaserade behandlingar stöds vissa fördelar av vetenskapliga studier, medan andra bygger på hundratals eller tusentals års traditionell användning mot specifika problem och ännu inte har vetenskapligt bekräftats. Det betyder inte att de inte fungerar, men det är bra att ha detta i åtanke.
Tala alltid med din läkare om vilka naturliga behandlingar du använder, särskilt om du samtidigt tar konventionella läkemedel.
Maskrosa är en rik källa till järn. Örtläkare har länge använt växten för att behandla anemi, alltså blodbrist.
Maskrosa är rik på kalium och tömmer inte ut detta viktiga mineral på samma sätt som konventionella vätskedrivande läkemedel gör. Dess vätskedrivande effekt är användbar vid vätskeansamlingar i samband med premenstruellt syndrom (PMS) och motverkar urinretention vid blåskatarr.
Maskrosrot verkar som ett milt bitterämne och aptitstimulerande medel. Bitterämnen hjälper till att frisätta matsmältningsvätskor och galla. Den ökade mängden vätskor underlättar matsmältningen, medan ökad gallproduktion lindrar förstoppning. Bulgariska studier som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Internal Disorders år 1981 visade att maskrosrot förbättrade tarmfunktionen och eliminerade smärta hos 95 procent av patienterna med irritabel tarm efter 15 dagars behandling.
Bitterämnena i maskros ökar gallflödet och gallproduktionen i levern. Detta hjälper personer med trög leverfunktion att förbättra leverns tillstånd. Växten har en lång tradition som behandling mot gulsot bland örtläkare och andra utövare av naturlig medicin. Maskros minskar dessutom risken att utveckla gallsten. Har du redan gallsten bör du dock inte använda maskros.
Maskrosa innehåller rikliga mängder bor, vilket ökar östrogennivåerna i blodet. Högre östrogennivåer minskar benförlusten. Växten är också rik på kalcium, som är en välkänd och viktig beståndsdel för starka och friska ben.
Att använda maskrosa som hjälpmedel vid viktminskning är populärt bland europeiska örtläkare. Dess vätskedrivande effekt minskar kroppens vätskemängd. Växten kan även hjälpa levern att reglera blodsockret, vilket förhindrar hetsätning i samband med hypoglykemi, det vill säga lågt blodsocker. Det ökade gallflödet bidrar dessutom till en bättre fettmetabolism.
Undvik maskros om du har gallsten eller blockeringar i gallvägarna. Använd den inte som ersättning för receptbelagda vätskedrivande läkemedel som behövs vid högt blodtryck. Undvik även örten när du tar antibiotika, eftersom den kan minska läkemedelens effektivitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online