Rhodiola rosea, även känd som gyllenrot eller rosenrot, är en växt som tillhör familjen fetbladsväxter (Crassulaceae). Örten växer främst i kalla, bergiga regioner runt om i världen, exempelvis i Ryssland, Klippiga bergen, Alperna, Centralasien och Skandinavien. Den ryska och skandinaviska kulturen har länge använt örten för att motverka den emotionella och fysiska stress som ett liv i extremt kalla miljöer medför. Rosenrot har också använts i århundraden inom traditionell kinesisk medicin tack vare sina många hälsofrämjande egenskaper.
Rosenrot innehåller flera verksamma föreningar, bland annat rosavin, rosin och rosarin. Tyrosol och rhodiolosid är andra aktiva komponenter. Dessa ämnen tros samverka för att optimera nivåerna av dopamin och serotonin i hjärnan, vilket kan bidra till att lindra lindrig till måttlig depression. Örtens läkande ämnen kan även hjälpa till att bromsa åldrandet och hämma tillväxten av cancerceller. Växtens rot klassificeras som ett adaptogen – ett naturligt ämne som hjälper kroppen att anpassa sig till stress – och sägs kunna öka både sexuell potens och fysisk uthållighet.
Utöver att lindra symtom på depression används rosenrot ofta för att bekämpa trötthet, lindra höjdsjuka, förbättra kort- och långtidsminnet, öka koncentrationsförmågan samt stimulera immunsystemet och nervsystemet. Vissa medicinska forskare tror att örten även kan hjälpa till att sänka högt blodtryck. Växtens blommor konsumeras ofta för att lindra mag- och tarmbesvär, och de användes förr i tiden för att lindra symtom på tuberkulos.
Växtens unga skott och blad kan ätas både kokta och råa. Örten har en något besk smak, och de flesta tycker att den smakar bäst när den blandas i en sallad tillsammans med andra grönsaker. Rosentrötter kan kokas och ätas på samma sätt som spenat eller sparris. Nordamerikanska urfolk jäste bladen, rötterna och skotten, och än idag använder vissa växten för att tillverka surkål. Rosenrot fungerar dessutom utmärkt som marktäckare i trädgården, eftersom den sprider en behaglig arom som liknar doften av rosor.
Rosenrotspreparat finns vanligtvis i form av kapslar eller tabletter. Eftersom örten kan orsaka sömnlöshet och utlösa levande, märkliga drömmar bör den tas tidigare på dagen under de första tre veckorna. Tillskottet verkar bäst när det intas på fastande mage, cirka en halvtimme före frukosten. Endast små till måttliga mängder behövs för att få örtens hälsofördelar. Dosen bör vara minst 50 mg men inte överstiga 200 mg per dag. Preparatet sägs fungera bra tillsammans med andra örter, särskilt baldrian och johannesört.
Medicinsk forskning har visat att rosenrot har låga toxicitetsnivåer, och örten rapporteras ha mycket få biverkningar. Personer som lider av ångest kan dock bli irriterade, rastlösa och nervösa efter att ha tagit örten. De som har bipolär sjukdom kan riskera att uppleva ett maniskt tillstånd. Vissa personer kan också drabbas av sömnlöshet och ökad hjärtfrekvens under de första veckorna av användning. En hög dos över 200 mg kan i vissa fall utlösa hjärtklappning. Rosenrot anses generellt inte störa effekten av receptbelagda läkemedel, men det är alltid klokt att rådfråga läkare innan du påbörjar ett nytt kosttillskott, särskilt om du tar regelbunden medicinering eller har en underliggande sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online