Halsont är en av de allra vanligaste anledningarna till att patienter söker sig till läkaren. Halsmandlarna och svalget är särskilt utsatta för infektioner eftersom all luft vi andas passerar rakt genom området – och med luften kommer föroreningar, bakterier och virus som angriper slemhinnorna. Ofta visar det sig vid ett läkarbesök att ett virus ligger bakom besvären, vilket innebär att antibiotika inte hjälper. Patienten får helt enkelt vänta ut infektionen. Naturliga botemedel kan dock ge värdefull lindring under tiden.
Innan du börjar: ta reda på vad som orsakar halsontet
Det är viktigt att identifiera vilken typ av halsont du har innan du provar någon form av behandling. Halsont kan bero på både bakteriella och virala infektioner, där förkylning och influensa är de vanligaste orsakerna. Dessa former av halsont är oftast inte farliga.
Om halsontet åtföljs av feber eller inte går över efter några dagar kan det dock vara tecken på en allvarligare bakteriell infektion, exempelvis streptokocker. Bakteriella infektioner svarar bra på behandling med antibiotika, men det hjälper inte alls mot virusinfektioner. För dem kan naturliga botemedel vara ett bra alternativ. Effekten brukar inträda inom allt från en timme till en natts sömn.
Sju populära naturliga botemedel
De flesta naturmedlen finns redan hemma i köket och består ofta av örter, kryddor och teer. Här är de mest använda:
- Äppelcidervinäger: Blanda 2 matskedar i cirka 2,5 dl vatten och drick tre gånger dagligen. Börja gärna med 2 teskedar om en hel matsked känns för starkt.
- Cayennepeppar: Rör ut en halv tesked i en kopp kokande vatten. Gurgla lösningen medan den är ljummen, eller drick den långsamt i små klunkar.
- Väteperoxid: Gurgla en blandning av lika delar varmt vatten och väteperoxid flera gånger om dagen. Svälj inte ner blandningen.
- Jodlösning: Lösningen penslas på huden över halsen. I USA krävs recept, men lösningar kan köpas via internet. Jod är säkert i små doser men bör användas med försiktighet.
- Inläggningslag: Värm upp laget från inlagda gurkor och gurgla, eller smutta på det som te.
- Saltvatten: Gurgla en halv tesked salt löst i en kopp varmt vatten – ett klassiskt och beprövat husmiddel.
- Tabascosås: Gurgla 10–20 droppar tabascosås utrört i en kopp varmt vatten.
När naturliga medel inte räcker – sök vård
Naturliga botemedel kan lindra många typer av halsont, men de botar inte alla. Halsont som beror på en bakteriell infektion kräver medicinsk behandling. Kontakta läkare om du har något av följande symtom:
- Halsontet varar i flera dagar
- Smärtan är svår eller du får andningssvårigheter
- Blod i saliven
- Utslag på kroppen
- Svullna lymfknutor
- Vita fläckar eller var längst bak i halsen
- Feber över 39,4 °C (103 °F), alternativt över 38,3 °C hos barn under sex månader
- Överdriven salivning
- Du har haft nära kontakt med någon som har streptokockinfektion
Vad säger forskningen?
Naturliga botemedel har studerats av forskare i århundraden, men deras verkliga effekt är fortfarande omdiskuterad. Vissa örter har visat sig stärka immunförsvaret, läka sår och dämpa smärta. Det finns även rapporter om att örter kan höja energinivån och gynna den allmänna hälsan, men mycket forskning återstår. Samtidigt har vissa medel som en gång ansågs verksamma senare visat sig vara skadliga för kroppen.
Kom ihåg att naturliga medel kan ha oväntade biverkningar. Använd alltid rätt dosering och rådfråga din läkare så att örterna inte interagerar negativt med mediciner du redan tar, samt att de är säkra just för dig.
Örternas långa historia
Användningen av örtmedicin sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden:
- 2800 f.Kr.: De tidigaste beläggen för örtanvändning kommer från Kina.
- Cirka 400 f.Kr.: Hippokrates hävdade att kost, motion och lycka var grunden för hälsan.
- Cirka 100 f.Kr.: De första örtbotemedlen avbildas i Grekland.
- Cirka 50 e.Kr.: Romarna sprider örtmedicinen och börjar handla med medicinalväxter.
- Cirka 200: Galenos, en örtläkare, skapar ett klassificeringssystem för sjukdomar.
- Cirka 500: Hippokrates visdom sprids över Britannien under saxarnas styre.
- Cirka 800: Munkar använder örtbotemedel och odlar läkeörter i klosterträdgårdar.
- 1100-talet: Araberna spelar en central roll inom medicinen. Läkaren Avicenna skriver "Medicinens kanon".
- 1200-talet: Europa drabbas av digerdöden. Läkare försöker bota pesten med åderlåtning, purgning, kvicksilver och arsenik – utan framgång. Även traditionella örtläkare misslyckas med att hitta något botemedel.
- 1500-talet: Kung Henrik VIII förespråkar örtmedicin. Flera parlamentsbeslut antas för att reglera den medicinska praktiken och skydda örtläkarna.
- 1600-talet: Skillnader i vården mellan rika och fattiga uppstår. De fattiga får vanliga örter, medan exklusiva behandlingar reserveras för de rika.
- 1700-talet: Charles Wesley predikar sund kost, god hygien och örtmedicin som nyckeln till ett långt liv.
- 1800-talet: Mineralläkemedel börjar överskugga de tidigare populära örtbehandlingarna. Nya biverkningar uppträder med preparaten kalomel och laudanum. Albert Coffin använder nordamerikanska växter för att behandla fattiga till låg kostnad. Den växande läkemedelsindustrin hävdar att örtmedicin är förlegat, och örtläkarna bildar en nationell förening för att försvara sig.
- 1900-talet: Örtmedicinen gör comeback under första världskriget på grund av brist på farmaceutiska läkemedel. Upptäckten av penicillin expanderar läkemedelsindustrin, och örtläkarna börjar försvinna.
- År 2000: Lagstiftningen kräver att örtläkemedel genomgår samma tester som receptbelagda läkemedel för att få licens.
Sammanfattningsvis
Naturliga botemedel som saltvattensgurgling, örtteer och kryddblandningar kan ge värdefull lindring vid vanligt halsont orsakat av virus. De ersätter dock aldrig läkarvård vid misstanke om bakteriell infektion. Lyssna på din kropp, var uppmärksam på varningssignalerna och tveka inte att söka vård om besvären blir svåra eller långvariga.
