1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad är ett epileptiskt anfall? Symtom, orsaker och behandling

Vad är ett epileptiskt anfall?

Ett epileptiskt anfall, ofta även kallat krampattack, är en plötslig och okontrollerad elektrisk störning i hjärnans aktivitet. Denna störning kan påverka hur en person rör sig, känner, tänker eller uppfattar sin omvärld. Anfallen kan se mycket olika ut från person till person – allt från korta frånvaroögonblick till kraftiga kramper som engagerar hela kroppen.

Vanliga symtom vid epileptiska anfall

Symtomen beror på vilken del av hjärnan som drabbas och kan delas in i flera kategorier:

  • Motoriska symtom: Skakningar, ryckningar, stelhet i kroppen eller plötslig förlust av muskeltonus.
  • Sensoriska symtom: Synblixtar, konstiga ljud, stickningar eller domningar i kroppen.
  • Kognitiva symtom: Förvirring, minnesluckor samt svårigheter att tala eller förstå tal.
  • Emotionella symtom: Känslor av rädsla, ångest eller nedstämdhet.

Olika svårighetsgrad och mönster

Epileptiska anfall varierar både i svårighetsgrad och längd, och de kan förekomma i olika mönster. Vissa personer får bara några få anfall under livet, medan andra drabbas oftare. Hos vissa kan anfall dessutom föregås av varnings tecken, så kallade auror, till exempel ett särskilt doftintryck eller en obehaglig känsla.

Vanliga orsaker

Den exakta orsaken till epileptiska anfall är inte alltid möjlig att fastställa, men flera faktorer kan ligga bakom:

  • Huvudskador: En skada mot huvudet kan skada hjärnvävnaden och leda till epilepsi.
  • Stroke: Ett blodflödesavbrott i hjärnan kan orsaka skador som utlöser anfall.
  • Hjärntumörer: Tumörer kan trycka på eller skada hjärnan och därmed ge upphov till epilepsi.
  • Genetiska faktorer: Risken att utveckla epilepsi kan vara högre om sjukdomen finns i familjen.
  • Infektioner: Hjärnhinneinflammation (meningit) eller hjärninflammation (encefalit) kan skada hjärnan och trigga anfall.
  • Metabola rubbningar: Sjukdomar som diabetes eller njursvikt kan påverka hjärnans funktion och leda till epilepsi.
  • Drogmissbruk: Missbruk av droger eller alkohol kan skada hjärnan och öka risken för anfall.

Behandling och när du bör söka vård

Epilepsi kan vara ett allvarligt tillstånd, men med rätt behandling kan de flesta leva ett gott liv. Behandlingen består oftast av läkemedel som minskar risken för anfall, men i vissa fall kan kirurgi eller andra behandlingsformer rekommenderas. Om du misstänker att du har haft ett epileptiskt anfall är det viktigt att kontakta vården för utredning, diagnos och individanpassad behandling. Vid ett pågående långvarigt anfall eller om andningen inte kommer igång efteråt ska du ringa 112.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online