Den som söker efter Blue Rhino i den amerikanska värdepappersmyndigheten SEC:s (Securities and Exchange Commission) databas hittar i dag inget börsnoterat bolag under det namnet. Det gör det svårt att ge något entydigt svar på frågan om företaget faktiskt hade nytta av Sarbanes-Oxley-lagen.
Bristen på träffar beror dock snarare på att bolaget inte längre är aktivt än på att det aldrig existerade. Blue Rhino Corporation, känt för sitt utbytessystem för gasolflaskor, var noterat på Nasdaq under tickern RINO från sin börsintroduktion i slutet av 1990-talet fram till 2004, då företaget förvärvades av Ferrellgas och avnoterades. Därefter försvann bolaget naturligtvis ur SEC:s löpande rapportering.
Sarbanes-Oxley Act (SOX) stiftades 2002 som en direkt reaktion på stora finansiella skandaler som Enron och WorldCom. Lagen ställde strängare krav på noterade bolags finansiella rapportering, internkontroll (bland annat via sektion 404), revisorernas oberoende och styrelsens ansvar. Syftet var att skydda investerare och återupprätta förtroendet för de amerikanska finansmarknaderna.
För Blue Rhinos del blev tidsfönstret kort: lagen trädde i kraft sommaren 2002, och bara ungefär två år senare hade bolaget tagits över av Ferrellgas. Ett definitivt svar på om lagen gav bolaget konkreta fördelar går därför inte att lämna. Generellt sett brukar SOX beskrivas som ett tveeggat svärd – efterlevnadskostnaderna steg kraftigt, särskilt för mindre bolag, samtidigt som den ökade transparensen kunde stärka investerarnas förtroende.
Sammanfattningsvis: eftersom Blue Rhino försvann ur SEC:s register i samband med förvärvet 2004 går det inte att utifrån myndighetens nuvarande databaser bedöma om bolaget drog nytta av Sarbanes-Oxley-lagen. Frågan får därmed betraktas som mer historisk än aktuell.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online