Kittling är en känsla som ofta beskrivs som behaglig eller rolig. Den uppstår vanligtvis genom lätt beröring eller tryck på huden, särskilt på ställen som är extra känsliga – exempelvis nacken, armhålorna och fotsulorna.
Forskare brukar skilja mellan två typer av kittling: knismesis, den lätta, pirrande känslan som uppstår vid en svag beröring, och gargalesis, den kraftigare kittling som framkallar skratt. Båda formerna aktiverar hjärnans belöningssystem, vilket delvis förklarar varför kittling ofta förknippas med glädje.
Den exakta förklaringen till varför vi blir kittliga är inte helt klarlagd, men det finns flera välkända teorier:
Enligt denna teori aktiverar kittling kroppens så kallade gate control-system, som hjälper till att reglera smärta. När systemet aktiveras blockeras överföringen av smärtsignaler till hjärnan, vilket kan resultera i en känsla av välbefinnande eller skrattande glädje.
Denna teori menar att kittling är ett sätt för människor att knyta an till varandra. När vi blir kittlade skrattar vi ofta och samspelar med personen som kittlar oss. Det kan stärka relationer och skapa en känsla av närhet och gemenskap.
Enligt denna teori är kittling kroppens sätt att reagera på oväntade eller överraskande stimuli. Eftersom vi ofta blir tagna på sängen kan kittling utlösa en känsla av förvåning och spänning – vilket också förklarar varför det är nästan omöjligt att kittla sig själv.
Det finns flera anledningar till att självkittling inte fungerar. För det första kan hjärnan förutse känslan eftersom den själv styr rörelsen, vilket dämpar överraskningsmomentet och därmed den lustfyllda känslan. För det andra har kroppen ett proprioceptivt sinne – en medfödd kroppsuppfattning som gör att vi hela tiden vet var våra kroppsdelar befinner sig och hur de rör sig. Det gör att hjärnan redan på förhand filtrerar bort sensationen, och vi reagerar därför inte med skratt.
Ja, kittlingar kan verkligen smitta. När vi ser någon annan bli kittlad aktiveras våra spegelneuroner – hjärnceller som reagerar när vi iakttar någon som utför en handling. Det kan göra att vi känner något liknande det den kittlade personen upplever, trots att vi själva inte blir rörd vid.
Skrattet vid kittling är dessutom delvis reflexstyrt – det styrs alltså inte bara av att vi tycker att något är roligt. Det gör kittlingen till ett fascinerande exempel på hur kropp och sinne samverkar, både fysiskt och socialt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online