Behandlingsalternativ vid gallgångscancer – från kirurgi till palliativ vård

Vad är gallgången?

Gallgången utgör en del av matsmältningssystemet och är en smal tunn kanal som är cirka 10–12 centimeter lång. Den förbinder levern med tunntarmen, och gallan – en vätska som kroppen producerar för att underlätta matsmältningen – transporteras från levern och gallblåsan via gallgången ut i tunntarmen.

Olika typer av gallgångscancer

Gallgångscancer delas vanligtvis in i tre huvudtyper beroende på var tumören sitter:

• Intrahepatisk cancer – uppstår i de små förgreningar av gallgångarna som finns inne i levern.
• Hilar cancer – utvecklas i de gångar som ligger precis utanför levern.
• Distal gallgångscancer – bildas nära tunntarmen, där gallgången mynnar ut.

Vilken behandling passar?

Val av behandling vid gallgångscancer styrs av flera faktorer: cancerens stadium, var tumören ligger, hur sjukdomen har spridit sig samt patientens allmänna hälsotillstånd. De viktigaste behandlingsalternativen är kirurgi, strålbehandling, kemoterapi och palliativ vård (lindring av smärta och symtom).

Kirurgi

Det finns två huvudsakliga former av kirurgi vid gallgångscancer: operationer som syftar till att bota sjukdomen och operationer som ska lindra symtom. Vilket ingrepp som är lämpligt avgörs framför allt av om cancern har hunnit sprida sig.

Kurativ kirurgi – det vill säga en operation med målet att helt avlägsna cancern – är möjlig när undersökningar visar att tumören är tillräckligt liten och lokaliserad för att kunna tas bort i sin helhet. Eftersom gallgångscancer ofta upptäcks sent i sjukdomsförloppet är det dock sällan möjligt att avlägsna all cancer genom operation. I dessa fall kan palliativ kirurgi utföras i stället, för att minska besvär och förbättra vardagen.

Återhämtningen efter gallgångskirurgi är lång och krävande. Patienter bör därför noga överväga om en operation är värd belastningen, särskilt om risken är liten att den kan bota sjukdomen.

Strålbehandling

Strålbehandling som ges efter en botande operation kallas adjuvant behandling och syftar till att döda eventuella kvarvarande cancerceller. Strålningen kombineras ofta med cytostatikan 5-fluorouracil, som förstärker strålningens effekt mot tumörcellerna.

I vissa fall ges strålningen faktiskt under själva operationen. Denna metod, som kallas intraoperativ strålbehandling, rekommenderas för vissa patienter eftersom läkaren då kan rikta strålningen direkt mot gallgången efter att ha försiktigt flyttat bort friska organ ur vägen. Metoden är dock fortfarande experimentell och erbjuds inte vid alla cancerkliniker.

För vissa patienter ges strålbehandlingen i stället före operationen. Detta kallas neoadjuvant behandling och syftar till att krympa tumören så att den blir möjlig att operera bort.

Kemoterapi

Kemoterapi kan användas tillsammans med strålbehandling och/eller kirurgi för att döda cancerceller, eller för att bromsa sjukdomens spridning. Vanliga läkemedel vid behandling av gallgångscancer är 5-fluorouracil, kapecitabin, cisplatin, doksorubicin, gemcitabin och mitomycin C. Dessa kan ges i olika kombinationer beroende på patientens behov och hur effektiv behandlingen visar sig vara.

Palliativ vård

Målet med palliativ vård är att lindra smärta, minska besvär och förbättra livskvaliteten. Behandlingen botar inte cancern, men gör den svåra situationen uthärdligare för patienter med avancerad sjukdom. Det finns flera olika palliativa alternativ:

• Gallgångsstent – ett litet rör som placeras i en gallgång som blockeras av cancern. Det minskar risken för infektion och inflammation i gallblåsan och underlättar matsmältningen.
• Gallbypass – ett ingrepp som skapar en ny väg för gallan till tunntarmen. Operationen är mer omfattande än insättning av en stent, men resultatet håller oftast längre.
• Fotodynamisk terapi (PDT) – en metod som studeras där ett ljuskänsligt läkemedel sprutas in i blodet. Via ett endoskop som förs ner genom halsen till gallgången riktas sedan ljus mot området, vilket aktiverar läkemedlet och dödar cancercellerna.