Låggradig cancer är en term som beskriver cancerceller som är mindre aggressiva och växer långsammare än höggradiga cancerceller. Låggradiga tumörer förknippas ofta med en gynnsammare prognos och bättre behandlingsresultat.
Gradindelningen, s.k. grading, görs av en patolog som undersöker provtagna celler i mikroskopet. Ju mer cellerna liknar normala, friska celler, desto lägre grad får tumören – vanligtvis på en skala från 1 till 3.
Låggradiga cancerceller är väl differentierade, vilket innebär att de i utseende, struktur och funktion liknar normala celler mycket nära. Denna differentiering tyder vanligtvis på ett mindre aggressivt beteende och en lägre risk för spridning.
Låggradiga cancerceller delar sig och förökar sig i ett långsammare tempo än höggradiga cancerceller. Det ger immunförsvaret mer tid att känna igen och eliminera de onda cellerna innan de hinner sprida sig i större omfattning.
Låggradiga cancerformer tenderar att hålla sig kvar på sin ursprungliga plats eller endast växa in begränsat i den omgivande vävnaden. De metastaserar, det vill säga sprider sig till avlägsna delar av kroppen, betydligt mer sällan än höggradiga cancerformer.
I allmänhet är prognosen bättre och överlevnadstalen högre vid låggradig cancer än vid höggradig cancer. Ju mer differentierade cellerna är och ju långsammare de växer, desto gynnsammare är oftast prognosen.
Även om låggradig cancer ofta har en gynnsammare prognos krävs fortfarande korrekt diagnos, regelbunden uppföljning och vid behov behandling. Olika cancerformer kan dessutom variera i aggressivitet även inom kategorin låggradig cancer. Rådfråga därför alltid vårdpersonal för en rättvisande bedömning och adekvat handläggning av din specifika situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online