Pankreascancer uppstår i pankreas, en retroperitonealt körtel belägen i övre buk (epigastrium), bakom magen, sträcker sig transversalt från duodenums C-böj (huvud) till splenhilus (svans). Pankreas har både exokrin (matsmältningsenzymsekretion) och endokrin (insulin, glukagon) funktion.
Anatomiska underregioner och klinisk relevans
- Huvud (60–70 % av tumörer): Mest vanlig plats. Obstruerar den gemensamma gallgången → smärtfri gulsot, klåda, mörk urin, bleka avföringar. Kan komprimera duodenum → magutloppobstruktion.
- Kropp/svans (20–30 %): Presenterar ofta sent med vaga epigastriska eller ryggsmärtor, viktnedgång, nyinsjuknande diabetes. Mindre sannolikt att orsaka tidig gulsot.
- Uncinatus process: Kan simulera huvudtumörer; kan omge mesenteriala överlägsna kärl tidigt.
Varför lokalisering betyder något
- Resektbarhet: Huvudtumörer kan vara åtgärdbara med Whipple-procedur (pankreatikoduodenektomi) om lokaliserade; kropp/svans-tumörer kan kräva distala pankreatektomi (ofta med splenektomi).
- Kärlinvolvering: Närahet till SMV, SMA, portalvén, och coeliaki axis bestämmer gränsfall vs. lokalt avancerat vs. metastaserat.
- Symtomprofil: Guider diagnostisk utredning (t.ex. gulsot → ERCP/EUS; smärta och viktnedgång → CT/MRI).
Nyckelpunkt
Tidig pankreascancer är ofta asymptomatisk. Hög-riskindivider (familjära syndrom, kronisk pankreatit, nyinsjuknande diabetes >50 med viktnedgång) kan dra nytta av övervakningsavbildning (MRI/MRCP eller EUS).
