Flera markörer i blodprov och andra laboratorietester kan ge ledtrådar om tidig pankreascancer. Det är dock viktigt att komma ihåg att inget av dessa värden är avgörande på egen hand – de måste alltid tolkas tillsammans med kliniska fynd, bildundersökningar och eventuell vävnadsprovtagning. Här är de viktigaste indikatorerna:
CA 19-9 är den mest använda tumörmarkören vid pankreascancer, och förhöjda nivåer kan tyda på sjukdomen. Värdet kan dock även stiga vid godartade bukspottkörtelsjukdomar, leversjukdomar och gallvägscancer, vilket gör det olämpligt som fristående screeningtest.
Ökade nivåer av CA 125 kan ses vid pankreascancer, särskilt i mer avancerade stadier. Liksom CA 19-9 är detta värde ospecifikt och kan vara förhöjt vid bland annat gynekologisk cancer och inflammatoriska sjukdomar.
När en tumör i bukspottkörteln trycker mot eller blockerar gallgångarna stannar gallflödet upp, vilket ger förhöjda nivåer av bilirubin – särskilt det direkta (konjugerade) bilirubinet. Tillståndet kallas obstruktiv gulsot och kännetecknas av gulaktig hud och ögonvitor. Blockeringen avspeglas ofta även i övriga leverprover.
Leverenzymer som ALAT (ALT), ASAT (AST), alkaliskt fosfatas (ALP) och gamma-GT (GGT) kan vara förhöjda om cancern påverkar levern eller har spridit sig dit. Förhöjda levervärden tyder på skada eller nedsatt funktion i levern och gallvägarna.
Oförklarligt högt blodsocker (hyperglykemi) kan vara ett tidigt tecken på pankreascancer, särskilt hos personer utan tidigare diabetesdiagnos. Tumören kan störa insulinproduktionen och utlösa så kallad nydebuterad diabetes. Omvänt kan personer med känd diabetes uppleva en plötsligt försämrad blodsockerkontroll.
Förändringar i blodstatusen kan förekomma, till exempel lågt antal röda blodkroppar (anemi), förhöjt antal vita blodkroppar (leukocytos) eller onormala trombocytvärden. Dessa avvikelser kan spegla kroppens reaktion på underliggande inflammation, malignitet eller blodförlust.
Ingen av dessa blodprover är specifik för pankreascancer. Värdena kan påverkas av många olika faktorer och måste alltid kombineras med bildgivande undersökningar, som datortomografi (CT) eller magnetkamera (MR), samt vid misstanke om cancer vävnadsprov (biopsi) för att man ska kunna ställa en säker diagnos och bedöma sjukdomens stadium. Kontakta alltid läkare vid bestående symtom som buksmärta, viktnedgång, gulsot eller nya mag-tarmbesvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online