
Kemoterapi är ett samlingsbegrepp som i dagligt tal används om läkemedel mot cancer. Det finns över 100 olika typer av kemoterapi som används för att behandla olika cancerformer. Behandlingen kan ges på flera olika sätt beroende på tumörens art och placering, och har varit en etablerad metod för att behandla tumörer sedan 1940-talet.
Kemoterapi verkar genom att störa processen för celldelning. När celler delar sig går de genom fem faser, och i slutet av dessa har den ursprungliga cellen skapat en identisk kopia av sig själv. Kemoterapiläkemedel fungerar genom att avbryta denna process i någon av faserna och/eller hindra cellerna från att få tillgång till det de behöver för att växa.
Syftet är alltså att förhindra celldelning, eftersom cancerceller delar sig ovanligt snabbt. Tyvärr orsakar denna effekt också många av kemoterapins negativa biverkningar, eftersom de cellhämmande ämnena även påverkar andra celler som förnyas ofta – exempelvis hårfolliklar och cellerna som klär matsmältningskanalen.
Kemoterapi kan administreras på flera olika sätt vid tumörbehandling, beroende på var tumören sitter, dess storlek samt patientens hälsa och ålder:
Oavsett administrationsform är målet alltid detsamma: att bromsa eller stoppa tumörtillväxten genom att hindra cancercellerna från att dela sig och föröka sig.
Beslutet om rätt dosering är avgörande för en lyckad tumörbehandling. Höga doser kemoterapi kan vara mycket toxiska, vilket innebär att de kan döda ett stort antal cancerceller och effektivt förhindra tumörtillväxt. Å andra sidan kräver den toxiska belastningen att kroppen får tid att återhämta sig mellan behandlingarna.
Det betyder att höga doser inte kan ges allt för ofta, och risken finns att tumören börjar växa under återhämtningsperioderna. Lägre doser ger färre biverkningar och kan ges oftare, men de är inte alltid lika effektiva när det gäller att döda cancerceller eller hejda tumörtillväxten. Läkaren måste därför noga väga fördelar och nackdelar för varje enskild patient.
Kemoterapi kan ge både kort- och långtidsbiverkningar. De kortvariga biverkningarna hänger samman med att behandlingen även påverkar friska celler som delar sig ofta, exempelvis hår, slemhinnor och blodceller.
Långtidseffekter kan bland annat inkludera hjärtsjukdom, påverkan på centrala nervsystemet som ger försämrad reaktionsförmåga och koncentrationssvårigheter (ofta kallat "chemo brain"), leverpåverkan samt i sällsynta fall andra cancerformer. Trots att biverkningarna kan vara allvarliga är kemoterapi ofta den mest effektiva tillgängliga behandlingen mot tumörer och cancer, och nyttan bedöms i regel överstiga riskerna.
Forskningen inom området går stadigt framåt, och läkare lär sig kontinuerligt mer om hur olika kemoterapiläkemedel kan kombineras för att effektivt bekämpa cancerceller. Enligt American Cancer Society innebär den mest framgångsrika tumörbehandlingen ofta en kombination av flera olika cytostatika. Organisationen rekommenderar också läkare att ta stöd av tidigare patientfall och kliniska studier för att hitta den mest effektiva läkemedelskombinationen för varje specifik cancerform.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online