Glioblastom, eller glioblastoma multiforme som det ibland kallas, är en snabbväxande typ av hjärntumör. Den förekommer betydligt oftare hos vuxna än hos barn. Precis som vid alla typer av hjärntumörer beror prognosen på flera faktorer, bland annat tumörens storlek och placering samt patientens allmänna hälsa. Idag finns det ingen botande behandling för glioblastom och överlevnadsgraden är tyvärr låg. Därför fokuserar de flesta behandlingsalternativ på att avlägsna eller krympa tumören samt att lindra sjukdomens symtom och förbättra livskvaliteten.
I vissa fall kan kirurgi utföras för att avlägsna hela eller delar av hjärntumören. Eftersom hjärnan är kroppens nervcenter innebär dock ett ingrepp vissa risker som varje patient noggrant måste väga mot fördelarna. Liksom vid alla kirurgiska ingrepp finns det även risk för infektion eller blödning. Små tumörer är i allmänhet lättare att avlägsna kirurgiskt, eftersom det är mindre komplicerat att separera dem från den omgivande hjärnvävnad som de växt in i. Större tumörer medför därmed betydligt större kirurgiska risker.
Kemoterapiläkemedel kan användas för att krympa en glioblastomtumör, vilket i sin tur kan bidra till att minska flera symtom. Läkemedlet temozolomid har, när det kombineras med strålbehandling, visat sig effektivt för att förlänga medianöverlevnaden. Kemoterapi ges oftast antingen oralt i tablettform eller intravenöst via dropp. Biverkningarna varierar beroende på vilka läkemedel som används, men vanliga besvär är kraftigt illamående, kräkningar och håravfall.
Strålbehandling innebär att högenergetiska partiklar används för att döda cancerceller. Den utförs oftast externt med hjälp av röntgenstrålar. Extern strålning kan riktas mycket preciserat mot den tumör som ska behandlas, men i vissa fall – särskilt efter att en tumör har avlägsnats kirurgiskt – används strålbehandling mot hela hjärnan för att döda eventuella cancerceller som kan ha lämnats kvar. På samma sätt som vid kemoterapi beror biverkningarna på vilken metod som används. De vanligast rapporterade besvären är huvudvärk och trötthet.
Riktad läkemedelsbehandling använder läkemedel som blockerar specifika avvikelser i cancercellerna, vilket gör att cellerna dör. Läkemedlet Avastin (bevacizumab) godkändes av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för behandling av glioblastom i maj 2009 och var då den första nya godkända behandlingen på nästan tio år. Avastin ges intravenöst och verkar genom att stänga av tumörens blodförsörjning, vilket leder till att cancercellerna dör. Läkemedlet används även vid andra cancerformer, exempelvis vissa former av lungcancer, bröstcancer och kolorektal cancer.
För många patienter kan kliniska prövningar erbjuda en möjlighet till bot eller en förlängd överlevnad. Löpande pågår studier av nya kirurgiska tekniker och läkemedel som kan hjälpa till att behandla eller bota glioblastom. Eftersom dessa behandlingar ännu inte har studerats färdigt eller erhållit officiellt godkännande är deras effekter dock inte helt kartlagda, och de medför inga garantier. Patienter som överväger att delta i en klinisk prövning bör alltid diskutera detta noga med sin behandlande läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online