När en patient får en cancerdiagnos klassificeras sjukdomen utifrån hur långt den har utvecklats och hur allvarlig den är. Dessa klassificeringar kallas stadier. Vilka kriterier som krävs för ett högre stadium varierar mellan olika cancerformer, men all cancer bedöms inom intervallet stadium I till stadium IV. Stadieindelningen gör det möjligt för både läkare och patient att förstå hur mycket cancern har växt eller spridit sig i kroppen.
Stadieindelning är en central del av cancerdiagnostiken eftersom den ger läkaren underlag för att lägga upp en effektiv behandlingsplan. Stadiet avgör om behandlingen ska vara lokal eller systemisk, det vill säga riktad mot cancern där den sitter eller mot hela kroppen. Är cancern lokaliserad kan exempelvis strålbehandling riktas mot ett avgränsat område. Har cancern däremot spridit sig används systemiska behandlingar som cellgiftsbehandling (kemoterapi) eller hormonbehandling, eftersom dessa når hela kroppen via blodbanan.
Stadium I avser cancrar som precis har börjat utvecklas. Tumören är oftast liten och har inte lämnat organet där den uppstod. Behandlingen är i regel lokal – antingen genom att tumören kirurgiskt avlägsnas från organet eller genom att området bestrålas för att döda tumörvävnaden.
Vid stadium II finns cancercellerna fortfarande kvar på samma plats, men de har hunnit växa. Behandlingsmetoden är fortfarande huvudsakligen lokal, men tumören är betydligt svårare att avlägsna från organet på grund av sin storlek. I vissa fall innebär stadium II även att cancerceller har spridit sig till lymfvävnaden runt tumören.
Stadium III är det första stadium då mer systemisk behandling övervägs, exempelvis kemoterapi. Anledningen är att cancercellerna har börjat invadera organets omgivande vävnad, men ännu inte etablerat sig i andra organ i kroppen. Vid det här laget har cancern också nått lymfknutarna nära den ursprungliga tumörens placering.
Stadium IV reserveras för de mest allvarliga fallen av cancer. Detta stadium kallas även metastatisk cancer, eftersom sjukdomen har spridits från ursprungsorganet till andra organ i kroppen. Tillväxten av cancerceller har dessutom accelererat, vilket leder till större tumörer på kortare tid. Tumörcellerna kan vid det här skedet tränga ihop organen och orsaka organsvikt samt andra relaterade hälsoproblem. På grund av den utbredda spridningen finns få lokala behandlingsalternativ, men det finns fortfarande viss förhoppning i systemiska behandlingar som kemoterapi, vilka verkar på hela kroppen.
För att fastställa vilket stadium cancern befinner sig i använder läkare ofta det så kallade TNM-systemet. Detta verktyg bedömer tre faktorer: tumörens storlek och utbredning (T), eventuell spridning till lymfknutor (N) samt förekomsten av fjärrmetastaser i andra organ (M). Tillsammans bildar dessa värden underlaget för den slutgiltiga stadieindelningen, som sedan styr valet av behandling och ger en prognos för sjukdomsförloppet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online