NASH-sjukdom: vad är icke-alkoholrelaterad steatohepatit?

NASH (non-alcoholic steatohepatitis), på svenska ofta kallad icke-alkoholrelaterad steatohepatit, är en leversjukdom som kännetecknas av att fett lagras i levern samtidigt som levercellerna blir inflammerade och skadas. Till skillnad från en enkel fettlever innebär NASH en aktiv inflammation som kan utvecklas till allvarliga komplikationer om den inte upptäcks och hanteras i tid.

Sjukdomen är progressiv, vilket betyder att den förvärras över tid. Utan behandling kan den leda till ärrbildning i levern (fibros), skrumplever (cirros) och i slutändan leversvikt. I vissa fall ökar även risken för levercancer.

Vad orsakar NASH?

Den exakta orsaken till NASH är inte helt klarlagd, men sjukdomen hänger nära samman med det så kallade metabola syndromet. Faktorer som ökar risken inkluderar:

• Övervikt och fetma, särskilt bukfetma
• Typ 2-diabetes eller insulinresistens
• Förhöjda blodfetter, exempelvis högt kolesterol och triglycerider
• Högt blodtryck
• Arftlighet – risken är större om sjukdom finns i familjen

NASH drabbar både vuxna och barn, men är vanligare hos personer över 50 år och hos kvinnor efter menopaus.

Vilka symptom ger NASH?

Ett av problemen med NASH är att sjukdomen ofta inte ger några symptom alls i tidiga skeden. Många får därför sin diagnos först i samband med blodprover eller ultraljud av andra anledningar. När symptom väljer upp sig kan de bland annat innefatta:

• Trötthet och nedsatt ork
• Obehag eller smärta i övre högra delen av buken
• Kvalme och illamående
• Ofrivillig viktnedgång
• Allmän sjukdomskänsla

I senare skeden, när skrumplever har utvecklats, kan gulsot, vätskeansamling i buken och svullnad i benen uppstå. Då krävs omedelbar vård.

Hur ställs diagnosen?

NASH misstänks ofta när levervärden i blodet är förhöjda eller när ultraljud visar tecken på fettlever. För att bekräfta diagnosen och bedöma graden av inflammation och ärrbildning används vanligtvis en leverbiopsi, där ett litet vävnadsprov från levern undersöks i mikroskop. Biopsin är fortfarande guldstandarden, men i allt högre grad används även icke-invasiva metoder som elastografi (FibroScan) och särskilda blodprover för att uppskatta leverns tillstånd.

Behandling av NASH

Det finns idag ingen botande läkemedelsbehandling mot NASH, men sjukdomen går ofta att bromsa och delvis vända. Den viktigaste åtgärden är livsstilsförändring:

• Viktnedgång: En minskning av kroppsvikten med 7–10 procent kan minska inflammationen och förbättra leverns tillstånd markant.
• Kost: En medelhavsinriktad kost med grönsaker, fullkorn, fisk och nyttiga fetter rekommenderas, medan socker, särskilt fruktos, och bearbetade livsmedel bör begränsas.
• Fysisk aktivitet: Regelbunden motion, exempelvis promenader eller styrketräning, förbättrar insulinkänsligheten och gynnar leverhälsan.
• Undvik alkohol: Även om NASH inte orsakas av alkohol förvärrar alkoholen leverns skador.

Läkemedel kan användas för att behandla bakomliggande faktorer som diabetes, högt kolesterol och högt blodtryck. Flera nya läkemedel riktade specifikt mot NASH håller dessutom på att utvecklas och testas i kliniska studier.

När bör du söka vård?

Kontakta vården om du tillhör en riskgrupp, exempelvis har övervikt, typ 2-diabetes eller förhöjda levervärden, eller om du upplever ihållande trötthet, buksmärta eller andra symptom som kan tyda på leverpåverkan. Tidig upptäckt gör stor skillnad – i tidiga stadier kan NASH ofta hanteras framgångsrikt med livsstilsförändringar innan bestående skador hinner uppstå.