Enligt Skin Cancer Foundation drabbas över en miljon människor av någon form av hudcancer varje år, och var femte person får diagnosen hudcancer någon gång under sin livstid. Hudcancer är ett allvarligt och potentiellt farligt tillstånd, men prognosen är betydligt bättre om den upptäcks i tid. Därför är det viktigt att alla lär sig känna igen tecknen och förstår riskfaktorerna för att kunna skydda sig själv.
Aktiniska keratoser varierar kraftigt i storlek – från små fläckar till områden större än 2,5 centimeter. Färgen kan spänna från ljus till mörk, gulbrun till röd, eller en blandning av flera nyanser. De uppträder ofta på solskadad hud och bör alltid kontrolleras av läkare, eftersom de i sällsynta fall kan utvecklas till skivepitelcancer.
Dysplastiska nevus, även kallade atypiska födelsemärken, är ovanligt formade leverfläckar som liknar melanom till utseendet. De är oftast godartade, men personer med dysplastiska nevus har samtidigt en ökad risk att utveckla melanom och bör därför gå på regelbundna hudkontroller.
Basalcellscancer är den vanligaste formen av hudcancer och uppstår oftast på de hudområden som exponeras mest för solljus, exempelvis öron, axlar, näsa och ansikte. Den kan visa sig som ett öppet sår som inte läker, en blank och upphöjd knuta, eller ett irriterat, rött hudområde som liknar eksem. Basalcellscancer sprider sig sällan till andra delar av kroppen, men den kan växa lokalt och skada omgivande vävnad om den inte behandlas.
Melanom är den farligaste formen av hudcancer eftersom den snabbt kan sprida sig till andra organ. Vanliga varningstecken är onormalt stora födelsemärken samt födelsemärken eller hudförändringar med oregelbundna kanter, ojämn färg eller förändringar över tid. Ett enkelt sätt att hålla koll på misstänkta fläckar är ABCDE-regeln: asymmetri, kant, diameter över 6 millimeter, färgvariation och förändring (evolution). Ju tidigare melanomet upptäcks, desto bättre är chanserna till bot.
Skivepitelcancer är, precis som basalcellscancer, vanligast på kroppsdelar som ofta utsätts för solen, såsom ansikte, händer och öron. Den kan se ut som skorpliknande, fjälliga lesioner eller som röda, inflammerade hudområden som lätt blöder. Skivepitelcancer kan i ovanliga fall sprida sig till andra organ, vilket gör tidig diagnos och behandling extra viktig.
Mohs mikrografisk kirurgi betraktas som en av de mest effektiva behandlingsmetoderna mot hudcancer som finns idag. Tekniken innebär att kirurgen avlägsnar cancern lager för lager och mikroskopiskt undersöker varje lager tills all cancervävnad är borttagen. På så sätt kan cancercellerna tas bort utan att onödigt mycket frisk hud skadas, vilket ger både hög läkningsgrad och bästa möjliga kosmetiska resultat. Andra behandlingsalternativ inkluderar kirurgisk excision, kryokirurgi, strålbehandling och lokala krämbehandlingar, beroende på cancertypens omfattning och placering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online