Även om det sällan betraktas som en omedelbar och direkt biverkning av kemoterapi finns det goda belägg för att behandlingen kan påverka motoriken som en neurokognitiv sen effekt. Viss nedsättning av koordinationen förekommer redan under själva behandlingsperioden, men andra tecken på försämrad motorik kan bli betydligt mer långvariga. Tidigare studier tydde på att effekten framför allt drabbade barn, men ny forskning visar att den även hos vuxna förekommer i betydande utsträckning.
Sena effekter är biverkningar av kemoterapi som uppträder först en tid efter avslutad behandling. Ibland varar de länge eller försvinner aldrig helt. Eftersom de uppstår långt efter att behandlingen avslutats kopplas de ofta inte direkt till kemoterapin. Detta gör dessvärre att deras allvar och betydelse lätt hamnar i skymundan när kemoterapi övervägs som behandlingsform mot cancer. Kemoterapins påverkan på motoriken hör till just denna kategori av sena effekter.
Akut lymfoblastisk leukemi och hjärntumörer, särskilt hos barn, är de sjukdomar som oftast förknippas med neurokognitiva sena effekter. Orsaken är att högre kemoterapidoser krävs för att behandla dessa aggressiva cancersjukdomar, vilket i sin tur ökar risken för neurokognitiva komplikationer.
Mineraliserande mikroangiopati innebär att basala ganglierna i hjärnans vita substans kalcifieras i samband med behandling av akut lymfoblastisk leukemi. Konsekvenserna av denna mineralisering är bland annat problem med motoriken, liksom nedsatt minne och koncentrationsförmåga. Forskningen uppmärksammade först denna effekt hos barn, eftersom de visade symtomen tydligare. När man därefter undersökte vuxna patienter uppvisade dock en liknande andel samma sena effekter – ett viktigt fynd som visar att problemet inte enbart rör barn.
Ataxi är ett tillstånd där kontrollen över rörelserna eller rörelsernas flyt går förlorad till följd av skada på lillhjärnan (cerebellum). Tillståndet kallas också för inkordination. Lillhjärnan är den del av hjärnan som styr vår motorik och kan skadas av kemoterapi som ges för att behandla tumörer i hjärnan. Ataxin kan sträcka sig längre än enbart den fina motoriken och även påverka balans och den övergripande koordinationen. Det handlar alltså om en form av motorisk nedsättning som direkt förknippas med kemoterapibehandling.
Medan större brister i grovmotoriken, såsom koordination och balans, ofta minskar när kemoterapin trappas ned och avslutas, kan mindre besvär med finmotoriken bestå som sena effekter under lång tid – eller i vissa fall aldrig helt gå över. Huruvida kemoterapins påverkan på motoriken går att vända bedöms ofta från fall till fall, beroende på patientens förutsättningar, cancertypens art och svårighetsgrad samt det kemoterapiregim som använts. En individuell uppföljning hos vårdteamet är därför viktig för att kunna anpassa rehabilitering och stödinsatser efter behov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online