1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Hur ofta rekommenderas koloskopi? Din guide till undersökningen

En koloskopi är en medicinsk undersökning som ger läkaren möjlighet att granska insidan av tjocktarmen (kolon och ändtarm) för att upptäcka sår, inflammationer och onormala tillväxter. De flesta former av koloncancer börjar som godartade utväxter, så kallade polyper, som med tiden kan utvecklas till cancer. Enligt American Cancer Society har antalet kolorektalcancerfall minskat betydligt under de senaste 15 åren – delvis tack vare tidig upptäckt och borttagning av precancerösa polyper i samband med koloskopi.

Rekommendationer för personer med genomsnittlig risk

De flesta läkare rekommenderar att patienter med genomsnittlig risk för koloncancer bokar sin första koloskopi vid 50 års ålder. Resultatet av undersökningen avgör hur ofta uppföljning behövs. Är resultatet normalt brukar nästa koloskopi rekommenderas efter 5 till 10 år.

En studie publicerad i New England Journal of Medicine år 2008 bekräftar att koloncancer utvecklas tillräckligt långsamt för att kontroll var femte år ska räcka – förutsatt att tidigare undersökningar inte gett anledning till ökad vaksamhet. Observera att flera organisationer numera rekommenderar att screeningen startar tidigare, redan vid 45 års ålder, eftersom allt fler yngre drabbas av sjukdomen. Fråga alltid din läkare om vad som gäller just dig.

Rekommendationer för personer med förhöjd risk

Patienter med förhöjd risk för koloncancer bör genomgå sin första koloskopi före 50 års ålder och behöver oftast mer frekventa uppföljningsundersökningar. Läkarens rekommendationer baseras på tidigare koloskopiresultat och din medicinska historik. American Cancer Society erbjuder utförliga riktlinjer för screening, övervakning och tidig upptäckt av adenom och cancer hos personer med ökad risk.

Riskfaktorer för kolorektalcancer

Personer över 50 år står för 90 procent av alla diagnoser av kolorektalcancer. Andra riskfaktorer inkluderar:

  • Tidigare inflammatorisk tarmsjukdom, exempelvis Crohns sjukdom eller ulcerös kolit
  • Egen historik av kolorektalcancer eller vissa typer av polyper
  • Familjehistorik av kolorektalcancer eller känd genetisk benägenhet

Livsstilsfaktorer som rökning, kostvanor och fysisk inaktivitet ökar också risken. Afroamerikaner och ashkenaziska judar har dessutom en högre förekomst än genomsnittsbefolkningen.

Förberedelser inför koloskopin

För att kirurgen eller gastroenterologen ska kunna se hela tarmen tydligt krävs att den är helt tom. Köp laktativ (avföringsdrivande medel) på apoteket enligt din läkares förberedelseinstruktioner. Du kommer sannolikt att få äta flytande kost dagen före undersökningen. På eftermiddagen eller kvällen innan tar du laxermedlen – och håll dig gärna nära en toalett.

Så går koloskopin till

De flesta patienter får lugnande medel som gör att de sover genom hela undersökningen och vanligtvis inte minns något av den. Vissa patienter får endast lätt sedering eller smärtlindring och är vakna under hela proceduren. Läkaren för in ett tunt, böjligt instrument som kallas koloskop i ändtarmen och vidare upp i kolon. Instrumentet har ljus och fiberoptik som gör att läkaren kan se bilder på en skärm under undersökningen.

Efter koloskopin

Koloskopi utförs som en dagkirurgisk åtgärd. När sederingen släppt får du åka hem. Du får dock inte köra bil förrän följande dag – en vän eller familjemedlem måste därför hämta dig på kliniken. De flesta återgår till arbetet redan nästkommande dag.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online