Tjocktarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna och kallas ofta för en "tyst dödare". I sina tidiga skeden ger den få eller inga symtom alls, och eftersom regelbunden screening oftast inte rekommenderas förrän efter 50 års ålder kan sjukdomen gå oupptäckt under lång tid. Det finns dock vissa varningstecken att hålla utkik efter, och du kan alltid be om att få genomgå regelbundna undersökningar tidigare i livet – särskilt om cancern förekommer i din familj. Upptäcks tjocktarmscancer i ett tidigt skede är behandlingsmöjligheterna mycket goda.
I sina tidiga stadier börjar tjocktarmscancer som en liten tillväxt inne i tarmen, en så kallad polypp. Polyper är vanliga och brukar börja visa sig efter 50 års ålder. Vid rutinmässiga undersökningar kan polyper avlägsnas innan de hinner utvecklas till cancer. Alla polyper blir inte cancerogena, men eftersom det inte går att avgöra vilka som gör det tas alla som upptäcks bort. Om cellerna i en polypp börjar växa onormalt klibbar de ihop och bildar tumörer.
Polyper i tjocktarmen ger i sig inga besvär, men utvecklas de till tumörer blir symtomen på tjocktarmscancer tydliga. Så snart du upplever något av följande bör du söka medicinsk rådgivning, eftersom symtomen även kan bero på andra tarmsjukdomar än cancer:
Om alla genomgick regelbundna undersökningar för tjocktarmscancer skulle tusentals liv räddas varje år. Det visar hur allvarlig sjukdomen är – men också hur effektiv behandlingen kan vara när cancern upptäcks i tid. Tjocktarmscancer ger sällan tidiga varningssignaler, och endast regelbunden screening kan säkerställa att den upptäcks tidigt nog för framgångsrik behandling. Har du fyllt 50 och ännu inte gör några undersökningar är det klokt att börja. Diskutera gärna med din läkare, som kan bedöma om du har förhöjd risk och om du bör börja screenas tidigare i livet.
Det finns flera sätt för läkare att kontrollera om det finns polyper eller cancer i tjocktarmen. Den vanligaste metoden är koloskopi, där ett ljusfört instrument används för att granska hela tjocktarmen inifrån. Ett avföringsprov, ett så kallat FOBT-test (fekalt okult blodtest), kan göras för att spåra blod i avföringen och upptäcka cancer genom DNA-analys. Även röntgen används ibland efter att en bariumlösning har förts in i tarmen, vilket gör att hela tjocktarmen syns på bilden. Visar någon av dessa grundläggande undersökningar tecken på möjlig cancer följs de upp med ytterligare tester, exempelvis datortomografi (CT), magnetkameraundersökning (MRI), ultraljud eller ett komplett blodprovspanel. Din läkare avgör vilka undersökningar som passar dig bäst.
Det kan inte understrykas nog: den mest beprövade förebyggande åtgärden mot tjocktarmscancer är regelbundna screeningtester. Utöver det kan en sund livsstil minska risken att insjukna. Det innebär att hålla en hälsosam vikt, äta en balanserad kost rik på grönsaker, frukt och fibrer samt motionera regelbundet. Att begränsa alkoholkonsumtionen och undvika tobak är också gynnsamt, eftersom personer som använder dessa substanser löper högre risk att drabbas av tjocktarmscancer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online