Tarmcancer står för nästan 10 procent av alla cancerfall i världen och är den tredje vanligaste cancerformen globalt. Enligt World Cancer Research Fund International minskar tidig screening dödligheten i tarmcancer med hela 16 procent. Därför är det avgörande att du som har symtom, flera riskfaktorer eller ärftlig belastning för sjukdomen undersöks regelbundet.
Här följer en guide till de vanligaste undersökningarna som används för att upptäcka tarmcancer.
Tidig diagnos är avgörande för ett gott behandlingsresultat. Tidiga tecken att hålla utkik efter är blödning från ändtarmen, trötthet och blek hy. Blödningen kan lätt misstas för hemorrojder, vilket gör att den ibland förbises. I takt med att tumören växer kan fler symtom uppstå på grund av att tarmen blir blockerad, exempelvis:
Boka tid hos din läkare för en allmän undersökning samt en rektalundersökning. Vid den digitala rektalundersökningen förs en handskeklädd finger via anus upp i ändtarmen så att läkaren kan känna efter knölar eller andra avvikelser. Undersökningen är inte smärtsam, men kan kännas obehaglig både fysiskt och psykiskt.
Blodprover kan avslöja tecken på anemi, alltså blodbrist, vilket är mycket vanligt hos personer med tarmcancer eftersom långvarig blödning ofta leder till järnbrist. Din läkare kan även beställa en blodstatus samt tester som kontrollerar att njurar och lever fungerar som de ska.
Ett avföringsprov kan analyseras hos läkare eller på sjukhus. Med det fekala ockulta blodtestet (FOBT) letar man efter spår av blod i avföringen som inte syns för blotta ögat. Ett alternativ är det fekala immunkemiska testet (FIT), som kan utföras hemma eller på mottagningen och som påvisar blodproteiner i avföringen.
Vid en koloskopi förs ett tunt, böjligt instrument med kamera i ena änden via anus upp i tjocktarmen. Undersökningen används för att upptäcka tumörer, polyper och andra avvikelser i tarmen. Koloskopi kan vara obehaglig, och inför undersökningen behöver du dricka en laxerande vätska för att tömma tarmen ordentligt.
Boka tid för ett bariumkontrastlavemang – en röntgenundersökning där kontrastmedlet barium förs in i tarmen via anus. Barium får tarmens slemhinna att framträda tydligt, och därefter tas flera röntgenbilder för att identifiera tumörer och andra förändringar.
Om någon av dina tidigare undersökningar visat avvikelser kan läkaren beställa en datortomografi (DT) av buken och bröstkorgen. DT används för att hitta tumörer och för att bedöma om cancern har spridit sig. Undersökningen kan kompletteras med, eller ersättas av, magnetkameraundersökning (MRI).
Upprepa koloskopin med de intervall som din läkare rekommenderar. Du bör undersökas igen efter operation för tarmcancer eller om du tillhör en riskgrupp för sjukdomen. Även ett blodprov som mäter nivån av tumörmarkören CEA (karcinoembryonalt antigen) kan användas för att upptäcka ett återfall.
I Sverige håller en nationell screening för tarmcancer på att byggas ut, där personer inom vissa åldersgrupper erbjuds ett avföringstest (FIT) som skickas hem och sedan analyseras. Om testet visar spår av blod kallas du vidare för koloskopi. Kontakta vården om du upplever symtom, även om du inte ingår i screeningprogrammet – ju tidigare cancern upptäcks, desto bättre är prognosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online