Vad är kolonangioektasi? Symtom, diagnos och behandling

Kolonangioektasi – även kallad vaskulär ektasi – är ett tillstånd där små blodkärl i tjocktarmen blir onormalt utvidgade. Förändringarna syns oftast som små röda eller violetta fläckar på slemhinnan och förekommer framför allt hos äldre vuxna. Det är en av de vanligaste orsakerna till blödning från nedre mag–tarmkanalen hos äldre patienter.

Själva kärlförändringarna är i regel ofarliga, men de kan börja blöda och orsaka järnbristsanemi eller, i sällsynta fall, en kraftigare gastrointestinal blödning som kräver akut vård.

Vad orsakar kolonangioektasi?

Den exakta orsaken är inte helt klarlagd, men man tror att åldersrelaterade förändringar i kärlväggarna spelar en viktig roll. Risken ökar med åldern, och tillståndet är vanligare hos personer över 60 år samt hos patienter med kronisk njursjukdom, hjärt–kärlsjukdom eller viss blödningsbenägenhet, exempelvis von Willebrands sjukdom.

Vanliga symtom

• Blankröd blödning från ändtarmen, som kan vara återkommande eller mer kontinuerlig.
• Trötthet, svaghet, andfåddhet och blekhet – klassiska tecken på anemi.
• Obehag i buken, särskilt efter tarmtömning.

Många gånger ger tillståndet inga tydliga symtom alls utan upptäcks först när en blodprovstagning visar låga värden, eller då blod syns i avföringen.

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen ställs vanligtvis vid en koloskopi, där läkaren kan se kärlförändringarna direkt på slemhinnan och vid behov ta vävnadsprover. I utvalda fall kan kapselendoskopi eller angiografi användas för att hitta blödningskällan, särskilt när blödningen inte går att lokalisera med koloskopi.

Behandlingsalternativ

Behandlingen syftar till att stoppa pågående blödning och förebygga nya blödningar. Vanliga alternativ är:

• Endoskopisk behandling – elektrokauterisering, argonplasmakoagulation eller laserablation för att försegla de utvidgade kärlen under koloskopin.
• Läkemedelsbehandling – järntillskott vid anemi, avföringsmjukgörare eller skonsamma laxermedel för att minska belastningen vid tarmtömning, samt hos vissa patienter en noggrann avvägning av blodtrycksmediciner (ACE-hämmare) eller blodförtunnande läkemedel.
• Blodtransfusion – reserveras för svår anemi som inte svarar på järntillskott per os.

Prognos och uppföljning

De flesta patienter får betydande lindring av sina symtom efter behandling. Eftersom tillståndet kan återkomma rekommenderas regelbundna kontrollkoloskopier, särskilt för personer med pågående blödning eller kvarvarande anemi. Kontakta din läkare om du upplever blod i avföringen, oförklarlig trötthet eller andra tecken på blodbrist.