Myeloblasten är den tidigast igenkännbara cellen i den myeloida blodcellslinjen. Det är en stor, rund cell som kännetecknas av ett högt förhållande mellan kärna och cytoplasma. Kärnan är rund eller oval, har ett finkornigt kromatin samt en eller två tydligt framträdande nukleoler. Cytoplasman är basofil och innehåller ett fåtal azurofila granula.
Myeloblaster härstammar från de hematopoetiska stamcellerna i benmärgen. Genom celldelning och mognad differentieras de till alltmer specialiserade myeloida celler. Utvecklingskedjan omfattar promyelocyter, myelocyter och metamyelocyter för att slutligen bilda mogna neutrofila granulocyter, som utgör en viktig del av kroppens medfödda immunförsvar.
Myeloblaster förekommer normalt i benmärgen, men endast i mycket små mängder i det perifera blodet. Ett förhöjt antal myeloblaster i perifert blod kan vara ett varningstecken på akut myeloisk leukemi (AML) eller annan myeloproliferativ sjukdom. Därför är bedömning av myeloblaster en central del vid mikroskopisk analys av blod- och benmärgsprover inom hematologisk diagnostik.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online