Neutrofiler är en typ av vita blodkroppar som utgör en avgörande del av kroppens immunförsvar. De är den vanligaste typen av vita blodkroppar och utgör mellan 50 och 70 procent av alla cirkulerande leukocyter i blodet. Neutrofiler bildas i benmärgen och släpps sedan ut i blodomloppet, där de cirkulerar i cirka 10–12 timmar innan de vandrar ut i kroppens vävnader.
Neutrofiler tillhör gruppen fagocyterande celler, vilket innebär att de omsluter och förstör främmande partiklar som bakterier, virus och svampar. Utöver detta frisätter de ämnen med antimikrobiell verkan, såsom reaktiva syreföreningar (ROS) och antimikrobiella peptider, vilka bidrar till att döda mikroorganismer.
Neutrofilerna spelar också en central roll i kroppens inflammatoriska svar. De producerar olika cytokiner och kemokiner – signalsubstanser som rekryterar andra immunceller till platsen för en infektion eller skada.
Eftersom neutrofiler är bland de första cellerna som når en infektionsplats betraktas de ofta som kroppens första försvarslinje. Vid en bakteriell infektion ökar antalet neutrofiler i blodet snabbt, vilket ofta syns i ett blodprov som ett förhöjt neutrofiltal.
Neutrofiler är nödvändiga för kroppens försvar mot infektioner, men de spelar även en roll vid flera sjukdomar, däribland lunginflammation, sepsis (blodförgiftning) och cancer. Ett onormalt lågt antal neutrofiler, så kallad neutropeni, kan göra kroppen mer mottaglig för infektioner, medan ett förhöjt värde ofta tyder på en pågående infektion eller inflammation.
Trots sin skyddande funktion kan överaktivitet hos neutrofiler leda till vävnadsskada och kronisk inflammation. Forskning tyder på att detta kan bidra till utvecklingen av kroniska sjukdomar som åderförkalkning (ateroskleros) och ledgångsreumatism (artrit).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online