Levern är ett av de få organ i kroppen som har förmåga att snabbt regenerera sig själv. Organet spelar en avgörande roll i flera viktiga funktioner, bland annat avgiftning av skadliga kemikalier samt ämnesomsättningen av biomolekyler. När levern skadas kan den återhämta sig genom att bilda nya celler. Vid kronisk skada – till exempel orsakad av sjukdom eller långvarigt alkoholmissbruk – uppstår dock ärrbildning och fördelning av levervävnaden. Detta tillstånd kallas cirros, eller skrumplever.
Cirros går inte att helt bota, men rätt behandling kan bromsa sjukdomens utveckling, lindra symtom och förebygga allvarliga komplikationer. Nedan följer de vanligaste behandlingsmetoderna vid levercirros.
Om cirrosen orsakas av överdriven alkoholkonsumtion är fullständig avhållsamhet från alkohol den absolut viktigaste åtgärden för läkning. Levern utsätts för en konstant påfrestning när den måste ersätta celler som förstörts av alkoholen. Obehandlad alkoholrelaterad cirros kan utvecklas vidare till levercancer, därför rekommenderas personer med alkoholberoende starkt att sluta dricka – gärna med stöd av professionell vård och beroendevård.
När cirrosen beror på hepatit används interferon för att behandla den underliggande virusinfektionen och därmed kontrollera sjukdomsförloppet. En vanligt förekommande medicin är ribavirin, som hjälper till att eliminera hepatitviruset ur blodbanan. Genom att behandla hepatiten effektivt minskas virusbelastningen och ytterligare skada på levern kan förhindras.
Eftersom cirros försämrar leverns normala funktion fokuserar mycket av behandlingen på att kontrollera biverkningar och komplikationer. Ödem (svullnad) och vätskeansamling i kroppen är vanliga problem vid sviktande leverfunktion. En kost med lågt natriuminnehåll minskar kroppens förmåga att binda vatten, vilket reducerar vätskeansamlingen i vävnader och bukhåla. Detta lindrar trycket på kroppen och minskar risken för ytterligare komplikationer.
Vid levercirros ökar trycket ofta i blodkärlen, både i leverns kärlsystem (portalt hypertension) och i kroppen i övrigt. Blodtryckssänkande medicinering behövs därför för att reducera högt blodtryck. Obehandlad hypertension ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, njursvikt och kraftiga blödningar – vilket särskilt är farligt för patienter med nedsatt leverfunktion.
Levertransplantation är den sista behandlingsmöjligheten när medicinering och livsstilsförändringar inte längre räcker till för att hantera skadan på levern. En transplantation kräver en lämplig donator och innebär omfattande kirurgi följt av en lång rehabiliteringsperiod. För många patienter med svår cirros erbjuder dock ingreppet en chans till ett betydligt längre och friskare liv.
Behandlingen av levercirros anpassas efter sjukdomens orsak och svårighetsgrad. Att sluta dricka alkohol, antiviral medicinering vid hepatit, saltreducerad kost, blodtryckskontroll och i slutändan levertransplantation är de viktigaste verktygen. Tidig diagnos och regelbunden uppföljning hos läkare är avgörande för att bromsa sjukdomens progression och bevara så mycket leverfunktion som möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online