Levern har en enastående förmåga att regenerera. Om en del av organet tas bort kommer den kvarvarande vävnaden att växa och kompensera för förlusten, tills levern återfått sin ursprungliga storlek och funktion. Denna process kallas leverregenerering.
Efter en leverresektion – ett kirurgiskt ingrepp där en del av levern avlägsnas – påbörjar den friska kvarvarande vävnaden en intensiv tillväxtprocess. Detta sker genom hyperplasi, vilket innebär att befintliga leverceller delar sig och ökar i antal, samt hypertrofi, där de enskilda cellerna blir större. Processen triggas av tillväxtfaktorer som frisätts vid skadestället samt av det ökade trycket på den återstående vävnaden att utföra leverns livsviktiga funktioner.
Regenereringsprocessen är mycket välkoordinerad och styrs av ett komplext samspel mellan olika cellulära och molekylära mekanismer. Levercellerna, de så kallade hepatocyterna, spelar här en nyckelroll. Efter operationen börjar hepatocyterna nära resektionsytan dela sig snabbt. Denna process underlättas av tillväxtfaktorer, cytokiner och andra signalämnen som bildas som svar på skadan.
I takt med att hepatocyterna förökar sig bildas ny levervävnad och nya gallgångar. Den nya vävnaden fyller successivt utrymmet som uppstod när delen av levern togs bort. Den regenererade vävnaden får i stort sett samma struktur och funktion som den ursprungliga levern, vilket gör att den kan utföra sina viktiga uppgifter – som ämnesomsättning, avgiftning av kroppen, proteinsyntes och gallproduktion.
Leverregenerering är ett slående exempel på kroppens förmåga att självläka och reparera skadad vävnad. Hur lång tid processen tar beror på hur stor del av levern som avlägsnats, men den brukar normalt vara klar inom några veckor till månader. I de flesta fall lyckas levern återfå både sin ursprungliga storlek och full funktion, vilket gör att patienten kan leva ett hälsosamt och normalt liv efter operationen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online