De fem metakarpalbenen bildar handflatans skelettliga ramverk, kopplar handled (karpalben) till fingrar (falanger).
Struktur
- Varje har en bas (proximal, artikulerar med karpalben), skaft (kropp), och huvud (distal, artikulerar med proximal falang).
- Lätt dorsal krökning; konkav palmär yta för thenar/hypothenar muskler.
- Numrerade I–V (tumme till lilla fingret).
Artikulationer
| Led | Ben | Rörelse |
|---|
| Karpometakarpal (CMC) | Distala karpalben ↔ metakarpalbaser | Tumme: sadel (stor ROM); 2:a–3:e: minimal; 4:e–5:e: glidande (handflatiknning) |
| Intermetakarpal | Grannmetakarpala baser | Stabilitet, lastdelning |
| Metakarpfalangeal (MCP) | Metakarpalhuvuden ↔ proximala falanger | Flexion/extension, abduktion/adduktion (begränsad) |
Vanliga skador
- Boxarfraktur: 5:e metakarpalens hals (axial belastning på klämda hand).
- Bennett-fraktur: 1:a metakarpalbas intra-artikulär (subluxation).
- Rolando-fraktur: 1:a metakarpalbas komminuerad (T/Y-mönster).
- Metakarpalskaftfrakturer: Direkta slag; rotationsdeformitet nyckelbedömning.
Klinisk undersökning
- Inspektera: svullnad, deformitet, rotationsfelställning (fingrar ska peka mot skenbenet).
- Palpera: punktömhet, metakarpalhuvudprominens.
- Rörelseomfattning: MCP/PIP/DIP, opposition (tumme).
- Neurovaskulär: kapillärautomat, 2-punktsdiskriminering.
Metakarpaljustering är kritisk för handfunktion; malrotation orsakar funktionshinder.
