Granulom i lungan: vad det är, vanliga orsaker och behandling

Det finns egentligen ingen sådan sak som en "granulomtumör" i lungan. Ett granulom är nämligen inte en tumör alls, utan en liten, avgränsad ansamling av inflammatoriska celler som bildas i lungvävnaden som ett slags skyddssvar mot en irritation, infektion eller ett främmande ämne.

Vad är ett granulom?

Ett granulom är en mikroskopisk eller liten knölformig vävnadsförändring som uppstår när immunförsvaret försöker omsluta något som det inte kan eliminera, till exempel bakterier, svampar eller främmande partiklar. Granulom hittas ofta av en slump vid lungröntgen eller datortomografi och ger i de flesta fall inga besvär.

Vanliga orsaker till granulom i lungan

Flera olika sjukdomar och infektioner kan leda till att granulom bildas i lungorna:

• Tuberkulos – en av de mest kända orsakerna; granulomen kallas då ofta tuberkler.
• Sarkoidos – en inflammatorisk sjukdom där granulom bildas i lungor och lymfknutor.
• Svampinfektioner – exempelvis histoplasmos, kokcidioidomykos och kryptokokkos.
• Exponering för främmande ämnen – såsom beryllium, kiseldamm eller andra industriella partiklar.
• Autoimmuna sjukdomar – bland annat reumatoid artrit och vaskulitsjukdomar som granulomatos med polyangiit.
• Vissa parasitinfektioner – kan i sällsynta fall ge upphov till granulom.

Symtom

De flesta granulom i lungan orsakar inga symtom alls och upptäcks bara av en händelse vid röntgenundersökning. Om granulomet beror på en aktiv infektion eller en sjukdom som sarkoidos kan symtom som långvarig hosta, feber, nattsvettningar, viktnedgång eller andnöd förekomma.

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen utreds oftast med lungröntgen eller datortomografi. Ibland behövs ytterligare provtagning, till exempel blodprov, hudtest, sputumprov eller en vävnadsbiopsi, för att fastställa den underliggande orsaken. Det är viktigt att skilja godartade granulom från andra lungförändringar, däribland tumörer.

Behandling

Behandlingen styrs helt av orsaken. Gamla, inaktiva granulom efter genomgången infektion kräver oftast ingen behandling utan följs bara med kontroller. Vid aktiv infektion, som tuberkulos, används antibiotika eller antimykotiska läkemedel. Vid inflammatoriska sjukdomar som sarkoidos kan kortison eller andra immundämpande läkemedel behövas.

När bör man söka vård?

Kontakta vården om du får en långvarig hosta, andnöd, feber, nattsvettningar eller oavsiktlig viktnedgång. Har du fått veta att du har ett granulom i lungan är det bra att diskutera med din läkare om uppföljning behövs, även om de flesta granulom är helt ofarliga.