Alveolerna är de avslutande, druvsliknande luftsäckarna i det respiratoriska trädet där gasutbytet sker. Varje lung innehåller cirka 300–500 miljoner alveoler, vilket ger en total yta på cirka 70–100 m² (≈ 750–1075 ft²).
Struktur optimerad för diffusion
- Vägg: Ett enda lager av typ I pneumocyter (≈ 0,1 µm tjocka) för snabb O₂/CO₂-diffusion.
- Ytspänningsmättande substans (surfactant): Typ II pneumocyter utsöndrar fosfolipidrik surfactant, vilket minskar ytspänningen och förhindrar alveolärkollaps (atelektas).
- Kapillärnätverk: Täta lungkapillärer omger varje alveol; blod-gas-barriären är ~0,5 µm tjock.
- Kohns porer: Mellan-alveolära anslutningar som tillåter kollateral ventilation.
Gasutbytesprocessen
- Inandad luft når alveolerna (PO₂ ~100 mmHg, PCO₂ ~40 mmHg).
- O₂ diffunderar in i kapillärblodet (PO₂ ~40 mmHg → ~100 mmHg), binder till hemoglobin.
- CO₂ diffunderar från blodet (PCO₂ ~45 mmHg) in i alveolerna för utandning.
Klinisk betydelse
Sjukdomar som stör alveolär struktur (emfysem, fibros, ARDS, pneumoni) försvårar gasutbytet, vilket leder till hypoxemi och/eller hyperkapni. För tidigt födda barn som saknar surfactant utvecklas neonatal respiratorisk distressyndrom (NRDS).
