Non-Hodgkins lymfom är en cancerform som utgår från det lymfatiska systemet – den del av kroppen som ansvarar för att bekämpa sjukdomar och infektioner. Sjukdomen uppstår i lymfocyter, en typ av vita blodkroppar som normalt skyddar kroppen mot främmande ämnen. När dessa celler börjar dela sig okontrollerat kan de sprida sig via lymfsystemet till andra delar av kroppen.
Orsakerna till non-Hodgkins lymfom är ofta komplexa, men forskningen har identifierat flera faktorer som ökar risken att insjukna. Nedan går vi igenom de viktigaste.
Det vanligaste symtomet vid non-Hodgkins lymfom är svullna lymfknutor på halsen, i armhålorna, vid nyckelbenet eller i ljumsken. Svullnaden är oftast smärtfri men kan kännas som en fast knöl under huden. Andra symtom kan vara bröstsmärta, ihållande hosta samt allmänna tecken som trötthet, feber, nattsvettningar och oavsiktlig viktnedgång.
Gener spelar en roll i vissa former av non-Hodgkins lymfom. Kroppen har specifika gener som styr hur snabbt celler delar sig, och hos vissa personer fungerar dessa gener mindre effektivt. Under livets gång kan sådana gener skadas av olika yttre eller inre faktorer, vilket kan leda till okontrollerad celldelning och i förlängningen cancerutveckling.
Personer med autoimmuna sjukdomar, där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader, löper en betydligt högre risk att utveckla non-Hodgkins lymfom än genomsnittsbefolkningen. Exempel på sådana tillstånd är reumatoid artrit, systemisk lupus erythematosus (SLE) och Sjögrens syndrom. Den kroniska aktiveringen av immunsystemet tros bidra till den ökade risken.
Ett försvagat immunförsvar är en välkänd riskfaktor. Det gäller bland annat personer med immunbrist till följd av medicinering, exempelvis immunsupprimerande läkemedel efter en organtransplantation, samt personer med hiv/aids eller medfödda immunbristtillstånd. När immunsystemet inte fungerar fullt ut har kroppen sämre förmåga att upptäcka och eliminera onormala celler.
Långvariga infektioner ökar också risken för non-Hodgkins lymfom. När lymfknutorna ständigt arbetar med att bekämpa en ihållande infektion utsätts de för kontinuerlig stress, vilket kan öka sannolikheten för att celler förändras. Vissa virus och bakterier, exempelvis Epstein-Barr-viruset och Helicobacter pylori, har kopplats till specifika typer av lymfom.
Non-Hodgkins lymfom kan inte alltid förebyggas, men kännedom om riskfaktorerna – genetik, autoimmuna sjukdomar, immunbrist och kroniska infektioner – gör det lättare att förstå sjukdomen. Upplever du ihållande svullna lymfknutor eller andra besvär som inte går över bör du kontakta vården för en utredning. Tidig diagnos förbättrar i regel prognosen avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online