Absolut leukocytos med atypiska lymfocyter och trombocytos: vanliga orsaker

Introduktion

Att hitta förhöjda vita blodkroppar tillsammans med atypiska lymfocyter och förhöjda blodplättar (trombocytos) i ett blodprov kan ha flera olika bakomliggande orsaker. Detta mönster ses ofta vid virusinfektioner, men kan också bero på vissa läkemedel eller mer allvarliga blodsjukdomar. Nedan går vi igenom de vanligaste orsakerna.

Infektioner

Infektiös mononukleos

Infektiös mononukleos, även kallad körtelfeber, orsakas av Epstein-Barr-viruset (EBV). Sjukdomen kännetecknas av feber, halsont, svullna lymfkörtlar och trötthet. I blodprovet ses typiskt en kraftig lymfocytos med många atypiska lymfocyter.

Cytomegalovirusinfektion (CMV)

CMV är ett vanligt herpesvirus som hos friska vuxna ofta ger milda eller inga symtom, men som kan efterlikna körtelfeber med lymfocytos och atypiska celler i blodbilden. Hos personer med nedsatt immunförsvar och hos gravida kan infektionen bli allvarligare.

Infektiös hepatit

Vissa former av virushepatit, särskilt akut hepatit A och B, kan ge en reaktiv lymfocytos med atypiska lymfocyter. Levervärdena är då ofta samtidigt förhöjda, vilket hjälper till att styra utredningen.

Toxoplasmos

Toxoplasma gondii är en parasit som smittar via otillräckligt tillagat kött eller kattavföring. Infektionen kan orsaka feber, svullna lymfkörtlar och lymfocytos med atypiska lymfocyter, särskilt hos yngre vuxna.

Läkemedelsutlöst reaktion

Vissa mediciner kan utlösa så kallade DRESS-reaktioner (läkemedelsutlöst hypersensitivitet med eosinofili och systemiska symtom) eller andra hematologiska förändringar. Vanliga exempel är:

• Fenytoin (antiepileptikum)
• Karbamazepin (antiepileptikum)
• Allopurinol (mot ökad urinsyra)

Dessa läkemedel kan ge lymfadenopati, feber, hudutslag samt atypiska lymfocyter i blodet. Utsättning av det misstänkta läkemedlet är oftast avgörande för behandlingen.

Hematologiska sjukdomar

I mer ovanliga fall kan blodbilden tyda på en underliggande blodsjukdom:

• Kronisk myeloisk leukemi (KML): en sjukdom i benmärgen som ofta ger kraftig leukocytos och trombocytos.
• Myelodysplastiskt syndrom (MDS): en grupp tillstånd där produktionen av blodceller i benmärgen är störd, vilket kan ge onormala celler i perifert blod.

Vid misstanke om dessa diagnoser krävs vidare utredning med benmärgsundersökning och cytogenetisk analys.

När bör man söka vård?

Ett enstaka avvikande blodprov behöver inte vara farligt, men om du har ihållande feber, nattsvettningar, viktnedgång, svullna lymfkörtlar eller andra besvär bör du kontakta vården. Läkaren kan beställa kompletterande prover, exempelvis EBV- och CMV-serologi, leverprover och i vissa fall remittera till en hematolog för vidare bedömning.