Magcancer, även kallad magsäckscancer eller ventrikelcancer, är en sjukdom där elakartade (maligna) tumörer bildas i magsäckens slemhinna. Enligt American Cancer Society diagnostiserades cirka 21 500 nya fall i USA under 2008, och nästan 11 000 personer avled i sjukdomen samma år. Tyvärr ger magcancer sällan tydliga tidiga tecken, och de symtom som faktiskt uppstår liknar ofta betydligt mindre farliga tillstånd. Samtidigt har förekomsten av magcancer minskat kraftigt i västvärlden under de senaste sex decennierna, medan sjukdomen fortfarande är relativt vanlig i andra delar av världen, exempelvis i Östasien.
I Sverige drabbas omkring 1 200 personer årligen av magcancer. Den vanligaste riskfaktorn är en långvarig infektion med bakterien Helicobacter pylori, men rökning, kost rik på saltad och rökt mat samt ärftlighet ökar också risken att insjukna.
När magcancer befinner sig i sina allra tidigaste stadier ger den oftast få eller inga symtom alls. Några tecken som kan visa sig är obehag i magen och matsmältningsbesvär efter måltider. Det kan kännas uppblåst efter att man ätit, även efter små portioner. Lätt illamående, nedsatt aptit och halsbränna – när magsyra tränger upp i nedre delen av matstrupen – är också möjliga symtom. Problemet är att dessa tecken liknar dem vid magsår eller refluxsjukdom, vilket gör det svårt att avgöra om magcancer ligger bakom besvären.
Ett av de allra tidigaste tecknen på magcancer är mikroskopiska blödningar inne i magsäcken. Dessa syns inte i avföringen med blotta ögat utan kan bara upptäckas genom särskilda tester som analyserar avföringen för spår av blod. Ett tecken på att blodförlusten får konsekvenser, trots att den inte märks tydligt, är anemi (blodbrist). Förlusten av röda blodkroppar gör med tiden att personen blir lätttrött, och tröttheten består. Om en person med anemi söker vård och undersöks kan magcancern i bästa fall upptäckas i tid för att kunna behandlas framgångsrikt.
Allteftersom cancern växer blir symtomen mer uttalade, men även då kan de lätt förväxlas med magsår eller andra mindre allvarliga magproblem. Ett tecken som kan avslöja sjukdomen är obehag i övre delen av buken eller mitt i magen. Vid tidig magcancer kan denna smärta ofta lindras genom att äta något eller genom receptfria läkemedel som neutraliserar magsyran. I senare skeden av sjukdomen har dessa ”botemedel” ingen effekt alls. Söker någon vård för sådana buksmärtor kan magcancer upptäckas, förutsatt att rätt undersökningar görs.
Om läkaren misstänker ett allvarligare problem än matsmältningsbesvär eller reflux kan en gastroskopi (överendoskopi) beställas. Det är så de flesta magcancerdiagnoser ställs. Läkaren använder ett smalt, böjligt instrument med ljus i spetsen – ett endoskop – som förs ner genom matstrupen och in i magsäcken. En liten kamera sänder bilder på magsäckens slemhinna, matstrupen och delar av tunntarmen. Eventuella avvikelser noteras, och vävnadsprover kan tas för närmare analys för att avgöra om de är cancerogena. Andra undersökningar som kan påvisa magcancer är magnetkameraundersökning (MR), datortomografi (CT), PET-kamera samt olika former av röntgen som fokuserar på övre mag-tarmkanalen.
Eftersom magcancer ofta inte ger några tidiga symtom upptäcks sjukdomen ibland först när den hunnit gå långt. Svart, tjärliknande avföring är ett tecken på avancerad magcancer, liksom en tendens att kräkas efter måltider. Viktnedgång trots normal aptit, kräkningar med blod, ständig trötthet och en känsla av mättnad trots små portioner kan också vara tecken på magcancer. Upplever du flera av dessa symtom bör du kontakta vården för en utredning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online