Vad är en adenocele?
En adenocele är en godartad nybildning uppkommen från körtel epitel. Den består av körtelceller arrangerade i cystiska eller tubulära strukturer, stödda av en fibrovaskulär stroma. Till skillnad från maligna adenocarcinomer, infiltrerar inte adenoceler omgivande vävnader eller metastaserar.
Vanliga lokalisationer
Adenoceler kan utvecklas i vilken körtelvävnad som helst, inklusive:
- Spottkörtlar (parotis, submandibulär)
- Sköldkörteln
- Bröstet
- Matsmältningskanalen (mage, tjocktarm)
- Andningsorganen
- Huden (svettkörtlar)
Kliniska kännetecken
- Tillväxtmönster: Långsam, expanderande
- Symtom: Ofta asymptomatiska tidigt; senare kan orsaka masseffekt – t.ex. spottkörtelsvullnad, sväljsvårigheter, bukbesvär, eller kosmetisk oro
- Rörlighet: Vanligtvis välavgränsade och rörliga
- Malign potential: Mycket låg; skiljer sig från adenom (som kan ha dysplastisk potential) och adenocarcinom
Diagnostik
- Bilddiagnostik: Ultraljud (förstahandsval för ytliga körtlar), CT eller MRI (djupa lokalisationer, utbredning)
- Finnaalsaspiration (FNA) / kärnbiopsi: Cytologi/histopatologi bekräftar godartad körtelarkitektur utan atypi eller invasion
- Differentialdiagnos: Brankiell klyftcysta, thyroglossal gangcysta, lipom, lymfom, adenocarcinom
Behandling
Kirurgisk exstirpation är standardbehandling, indikerad för:
- Symptomatiska förändringar
- Diagnostisk säkerhet (utelukna malignitet)
- Kosmetiska problem
- Forebyggande av sällsynta komplikationer (infektion, blödning, kompression)
Komplett exstirpation med fria marginaler är botande. Recidiv är sällsynt om fullständigt borttaget. Observation kan vara lämplig för winziga, asymptomatiska, bilddiagnostiskt säkra förändringar hos dåliga kirurgiska kandidater.
Vesentlig skillnad
Adenocele ≠ Adenocarcinom. Den förra är en godartad, icke-invasiv körteltumör; den senare är malign med invasiv och metastaserande potential. Korrekt histopatologi är avgörande.
