Immunoelektrofores (IEP) och dess moderna efterföljare, serumproteinelektrofores (SPEP) med immunofixering (IFE), är grundläggande tester för att detektera den monoklonala immunoglobulinen (M-protein) som är kennetecken för multipelt myelom och relaterade plasmacellsjukdomar.
Det monoklonala spiket (M-spik)
- Utseende: Diskret, smalt band i gamma (γ) regionen (ibland beta eller alfa-2) på SPEP.
- Betydelse: Representerar klonal proliferation av en enda plasmacellinie som producerar en immunglobulin tung kedja (IgG ~55%, IgA ~25%, IgD/IgE sällsynt) och lätta kedjor (κ 60%, λ 40%).
- Kvantifiering: Densitometri av SPEP-band (g/dL); serum fria lätta kedjor (FLC) assay (κ/λ kvot) för icke-sekretorisk/oligosekretorisk sjukdom.
IFE: Överlägsen IEP
- IFE identifierar både tung och lätta kedjetyp (t.ex. IgG-κ, IgA-λ) med högre känslighet (detekterar <0,1 g/dL).
- IEP är semikvantitativ, lägre genomflöde, i stort sett ersatt av SPEP+IFE.
Diagnostiska kriterier (IMWG/SLCR)
- Klonala benmärgsplasmaceller ≥10% eller biopsi-påvisat plasmacytom.
- PLUS ≥1 "CRAB"-egenskap eller biomarkör:
- Calcium ↑ (>11 mg/dL eller >1 mg/dL över övre referens)
- Renal insufficiens (Kreatinin >2 mg/dL eller eGFR <40)
- Anemi (Hb <10 g/dL eller >2 g/dL under undre referens)
- Benläckertor (lytiska på CT/PET-CT, inte röntgen)
- Biomarkörer: Klonala BM-plasmaceller ≥60%, FLC-kvot ≥100, >1 fokal läckert på MRI.
Differential: Monoklonal gammopati av obestämd betydelse (MGUS)
- M-spik <3 g/dL, BM-plasmaceller <10%, inga CRAB, inga biomarkörer.
- Risk för progression till myelom: ~1%/år.
Övervakning
- Seriella SPEP/IFE + FLC q3–6 mån (MGUS/smoldering) eller q1–3 mån (aktivt myelom).
- Spikreduktion ≥50% = partiell respons; försvinnande = fullständig respons (bekräfta med IFE + BM).
Det monoklonala spiket är den serologiska fingeravtrycket för klonala plasmaceller – dess detektering, kvantifiering och uppföljning är central för diagnostik, stadieindelning och svarsbedömning vid plasmacelldyskrasier.
