Megalomani är ett ord med grekiskt ursprung som bokstavligt sett betyder "stor galenskap". Ordet består av två delar: mega, som betyder stor eller större, och mania, som översätts till vansinne eller raseri. Tillsammans ger de alltså uttryck för en slags "storhetsvansinne".
I vardagligt språkbruk används begreppet för att beskriva en kraftigt överdriven känsla av egen viktighet, makt eller kunskap. En person med megalomaniska drag kan exempelvis tro sig ha en unik plats i historien, särskilda förmågor som ingen annan besitter, eller rätt att fatta beslut över andras huvuden utan hänsyn till deras åsikter.
Gemensamma kännetecken inkluderar en förstorad självbild, behov av beundran och bekräftelse, bristande empati samt en tendens att överskatta sina egna förmågor och möjligheter. Personen kan även ha svårt att acceptera kritik och se motgångar som orättvisor snarare än som naturliga delar av livet.
"Megalomani" är inte en officiell diagnos i sig, men megalomaniska symtom förekommer vid flera psykiatriska tillstånd, bland annat narcissistisk personlighetsstörning och bipolär sjukdom under maniska perioder. Vid mani kan personen exempelvis tro sig ha extraordinära talanger eller storslagna planer som ligger långt utanför det realistiska.
Utöver den kliniska betydelsen används ordet ofta mer lättsamt för att beskriva personer i maktpositioner – till exempel politiker, direktörer eller konstnärer – som uppvisar en oproportionerlig självupptagenhet eller grandiosa visioner. Ett närbesläktat uttryck är "gudakomplex", som beskriver tron på att vara utvald, oövervinnerlig eller stå över regler som gäller alla andra.
Kort sagt handlar megalomani om gapet mellan hur en person ser sig själv och hur verkligheten faktiskt ser ut – ett gap som i sin mest uttalade form kan få betydande konsekvenser både för individen och omgivningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online