Enligt American Cancer Society dödar prostatacancer varje år fler män i USA än någon annan cancerform utom lungcancer. En av sex män kommer att söka behandling för sjukdomen under sin livstid, vilket gör den till ett mycket verkligt hot mot hälsan. Det äldsta behandlingsalternativet vid prostatacancer är kirurgisk borttagning av prostatan, så kallad prostatektomi. De höga framgångsgraderna gör ingreppet till ett realistiskt alternativ för många lämpade patienter.
Läkare kan utföra tre olika typer av prostatektomi:
Vid denna metod görs ett snitt från naveln till området ovanför blygdbenet, genom vilket prostatakörteln tas bort.
Här gör läkaren ett mindre snitt mellan pungen och ändtarmen och når prostatan under blygdbenen via detta tillträde.
Vid en laparoskopisk operation görs små nyckelhålssnitt genom vilka läkaren för in tunna instrument och tar bort prostatakörteln i mindre bitar. Denna metod utförs ofta med hjälp av robotassisterade system, exempelvis Da Vinci-apparaten.
Både laparoskopiska och öppna prostatektomier har hög framgångsgrad hos patienter med lokaliserad prostatacancer. Prostate Cancer Institute rapporterar att patienter med lågrisksjukdom har en framgångsgrad på 76–98 procent. Siffran sjunker till 60–76 procent för medelriskfall och 30–76 procent för högriskfall. Resultatet beror i hög grad på kirurgens skicklighet – läkare som regelbundet utför prostatektomier har bäst förutsättningar att ta bort all cancerös vävnad.
Enligt National Institutes of Health är den genomsnittliga sjukhusvistelsen för patienter som genomgår radikal prostatektomi en till fyra dagar. Patienter som opererats med robotassisterad laparoskopisk teknik skrivs ofta ut redan dagen efter ingreppet.
Efter operationen bär patienten en urinkateter i två till tre veckor så att urinering blir möjlig medan området läker. Patienter uppmanas att röra sig så mycket som möjligt från dagen efter operationen, eftersom det främjar läkning och minskar risken för blodproppar. En fullständig återhämtning kan ta upp till tolv veckor.
Även om borttagning av prostatan är mycket effektiv vid behandling av lokaliserad prostatacancer är ingreppet inte helt riskfritt. Inkontinens och impotens är de vanligaste biverkningarna. Många inkontinensbesvär lindras i takt med att patienten läker. Vid retropubisk kirurgi används nervbesparande tekniker som minskar risken för impotens.
I vissa fall skadas ändtarmen under operationen. Om ärrvävnad bildas runt urinröret drar sig urinvägen samman, ett tillstånd som kallas uretärstriktur. Risker som gäller alla kirurgiska ingrepp inkluderar reaktioner på anestesi, blodförlust, hjärtinfarkt, infektioner, andningssvårigheter och blodproppar.
Det är alltid din läkare som avgör om du är en bra kandidat för prostatacancerkirurgi. Prostate Cancer Treatment Guide publicerar dock några kriterier som pekar ut vilka patienter som är väl lämpade för behandlingen. För det första fungerar prostatektomi bäst för patienter med lokaliserad prostatacancer som inte spridit sig till lymfkörtlarna i regionen. Patienterna bör dessutom ha god allmän hälsa, och idealiskt bör de vara yngre än 75 år.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online