Matstrupscancer, även kallad cancer i matstrupan eller esofaguscancer, uppstår i de celler som klär insidan av matstrupen – röret som transporterar maten från munnen till magsäcken. Sjukdomen är svår att behandla och betraktas ofta som svårläkt med dagens metoder. Forskare världen över arbetar dock intensivt med nya angreppssätt som många hoppas ska leda till mer effektiva behandlingar i framtiden.
Som alla cancerformer är matstrupscancer en sjukdom där muterade celler med skadat DNA delar sig okontrollerat och, om de inte stoppas, sprider sig till andra vävnader i kroppen. De vanligaste riskfaktorerna är kraftig rökning och hög alkoholkonsumtion. Typiska symtom är svårigheter att svälja, viktnedgång, smärta, heshet och hosta.
Tyvärr har matstrupscancer en hög dödlighet; den femåriga överlevnaden ligger endast på cirka 10 procent. Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto bättre är dock chanserna till framgång. Standardbehandlingen består av strålbehandling, kemoterapi och kirurgi. Dessa behandlingar kan ibland leda till allvarliga komplikationer, bland annat infektioner, blödningar och läckage efter operation.
Precis som vid andra cancerformer undersöker forskarna flera nya metoder som så småningom kan ge effektivare behandlingar. En del forskare studerar de genetiska faktorer som kan göra patienter särskilt mottagliga för matstrupscancer, i hopp om att kunskapen ska leda till nya terapier. Andra forskare arbetar med immunterapi – behandlingar som stärker patientens immunförsvar så att det attackerar cancercellerna – eller med riktade behandlingar som angriper celler med specifika mutationer eller molekylära mål.
Många av de kliniska studierna för matstrupscancer undersöker olika kombinationer av redan befintliga kemoterapiläkemedel för att ta reda på vilken kombination som är mest effektiv. Vissa studier testar även riktade behandlingar. Två exempel är sunitinib, ett läkemedel som godkändes 2006 för behandling av njurcellscancer och som nu prövas mot matstrupscancer, samt cetuximab, en monoklonal antikropp som tidigare godkänts mot kolorektal cancer och nu också testas mot matstrupscancer. För mer information om pågående kliniska studier finns sökbara listor på clinicaltrials.gov.
Forskarna har också gjort betydande framsteg när det gäller att identifiera genetiska faktorer som ökar risken att utveckla sjukdomen. Mutationer i genen för proteinet p53 och i MDM2-genen är båda kopplade till en kraftigt ökad risk för matstrupscancer. Forskarna hoppas så småningom kunna omsätta denna kunskap i förbättrade behandlingar. Tills dess kan fynden av dessa och andra biomarkörer hjälpa läkare att avgöra vilka som löper störst risk och därmed behöva extra uppföljning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online