1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Stridor: Orsaker, klinisk betydelse och akut hantering

Stridor är ett högt, monofont ljud producerat av turbulens genom en förträngd extratorakal (supraglottisk/glottisk) eller intratorakal luftväg. Det signalerar partiell luftvägsobstruktion och är en potentiell medicinsk akutfall.

Lokalisering per fas

  • Inspiratorisk stridor: Extratorakal obstruktion (larynx, trachea ovanför thoraxinloppet) – t.ex. krup, epiglottit, laryngomalaci, röstbandslammning.
  • Expiratorisk stridor (visp): Intratorakal obstruktion (trakea/bronkier inom bröstkorg) – t.ex. trakeomalaci, fremmad kropp, astma.
  • Bifasisk: Fast obstruktion (subglottisk stenos, trakealtumör, fremmad kropp vid thoraxinloppet).

Vanliga orsaker per ålder

  • Barn: Krup (viral), fremmad kropp, epiglottit (Hib – nu sällan), bakteriell trakeit, medfödda anomali.
  • Vuxna: Larynxödem (angioödem, anafylaxi, post-extubation), röstbandsdysfunktion, tumörer, trakeal stenos, sköldkörtelmassa, fremmad kropp.

Akut bedömning (ABC)

  1. Luftväg: Bedöm svårighetsgrad (mild/moderad/allvarlig); förbered intubation/krikotyrotomi.
  2. Andning: Syre, övervakning, läge (upprecht).
  3. Cirkulation: IV-åtkomst, vätska vid behov.
  4. Ej agitera: Undvik onödiga undersökningar; håll patient lugn.

Omedelbara insatser

  • Nebuliserad adrenalin (krup, post-extubation ödem)
  • IM adrenalin (anafylaxi)
  • Kortikosteroider (dexametason – krup, ödem)
  • Heliox (temporär)
  • Definitiv luftväg (intubation, tracheostomi) vid hotad svikt

Stridor kräver akut utredning av ÖNH, anestesi, eller akutmottagningsteam.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online