Diabetes är en kronisk sjukdom som är mycket vanlig i USA. Enligt American Diabetes Association lider cirka 8 procent av befolkningen av någon form av diabetes. Typ 1- och typ 2-diabetes har helt olika orsaker, men behandlingen liknar varandra. Den omfattar någon form av medicinering, regelbunden motion samt en kost som är rik på protein och fattig på kolhydrater.
Blodglukos är en livsviktig komponent i kroppen som ger den energi och näring till hjärnan. De kolhydrater vi äter omvandlas till glukos i blodet. Bukspottkörteln svarar genom att utsöndra hormonet insulin. Insulinet binder till blodglukosen, vilket gör att den kan transporteras ut till olika delar av kroppen och där omvandlas till energi. Insulin gör det också möjligt att lagra överskott av blodglukos som fett, som kroppen kan använda när den behöver extra energi.
Hos typ 1-diabetiker och vissa typ 2-diabetiker utsöndrar bukspottkörteln en otillräcklig mängd insulin. Hos andra typ 2-diabetiker utsöndras visserligen insulin, men det lyckas inte binda ordentligt till blodglukosen. Trots att patologierna skiljer sig åt har båda typerna av diabetes samma symtom och kan orsaka samma lång- och kortsiktiga hälsoproblem om de lämnas obehandlade.
En diabetikers kropp kan inte på egen hand upprätthålla den rätta balansen mellan blodglukos och insulin. Därför krävs dagliga insulininjektioner för att ersätta det som bukspottkörteln inte producerar, eller tabletter som hjälper insulinet att binda till blodglukosen. Diabetiker måste också noggrant styra mängden blodglukos som kommer in i kroppen via maten, så att den motsvarar den mängd läkemedel som tagits.
I slutändan är det maten som ger kroppen blodglukos, vilket innebär att diabetiker måste övervaka och kontrollera både mängden och typen av kolhydrater de äter. Kolhydrater delas in i socker, stärkelse och fiber. Socker är ett enkelt kolhydrat, vilket betyder att det snabbt tas upp i blodet. Diabetiker bör därför begränsa sockerintaget för att undvika kraftiga toppar i blodsockernivån. Stärkelse och fiber är komplexa kolhydrater som tar längre tid för kroppen att bryta ner och smälta – blodsockertopparna blir därför mindre dramatiska än efter intag av socker.
Alla kolhydrater är inte likvärdiga. Det glykemiska indexet (GI) rangordnar livsmedel på en skala från 1 till 100, baserat på hur lång tid det tar för livsmedlet att tas upp i kroppen och hur mycket blodglukos det så småningom omvandlas till. Rent glukos får värdet 100. Livsmedel med ett värde under 55 räknas som bra kolhydrater. Livsmedel med ett värde på 70 eller högre bör undvikas, medan de som ligger mellan 55 och 70 endast bör ätas sparsamt och med måtta. Fullkornsbröd har till exempel ett lågt GI-värde på 48, medan vitt bröd har ett högt GI-värde på 71.
Ägg, kött och fjäderfä innehåller inga kolhydrater och får därför inget GI-värde. En diabetikers kost bör innehålla protein vid varje måltid. Eftersom diabetes dock står i nära samband med hjärt-kärlsjukdom rekommenderar American Diabetes Association att en större del av det dagliga proteinintaget kommer från soja och en mindre del från animaliska källor.
Diabetiker bör samarbeta med en utbildad dietist eller diabetesspecialist för att ta reda på vilka mängder kolhydrater, fett och protein som passar just deras kropp och medicinska situation. En specialist kan också hjälpa till att välja en metod för måltidsplanering som passar både tillståndet och livsstilen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online