Eftersom föräldrar är sina barns viktigaste förebilder – och i regel ansvarar för maten som serveras hemma – löper överviktiga föräldrar större risk att få överviktiga barn. Lägg därtill arvet från generna, och utfallet är knappast förvånande. Både överviktiga barn och vuxna drabbas av flera allvarliga hälsorisker, bland annat hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes med dess följdsjukdomar. Den goda nyheten är dock att några enkla förändringar som familj kan förbättra allas hälsa.
För ett växande barn är övervikt ett allvarligt tillstånd. Redan i tidig barndom kan tillväxt- och ledproblem uppstå, till exempel krokben. Under tiden före puberteten kan överviktiga flickor utveckla bröst onormalt tidigt och få tidig mens, medan överviktiga pojkar kan ha nedsatt testosteronproduktion och sen pubertet. Finns dessutom en genetisk benägenhet kan allvarliga sjukdomar som tidig typ 2-diabetes utvecklas. Om barnets vikt inte hanteras på rätt sätt riskerar barnet en livslång kamp med övervikt och dess hälsoeffekter.
Många lägger på sig kilo efter tidig vuxenålder. Familjelivet innebär livsstilsförändringar som påverkar matvanorna, och tiden för träning blir ofta knapp. Överviktiga föräldrar har ofta varken energi eller ork att leka med sina barn, och en stillasittande vardag förvärrar viktproblemen ytterligare. Övervikt medför hälsorisker som kan förkorta livslängden – att bli friskare är därför en fin gåva både till dig själv och till dina barn.
I vissa familjer finns en känd genetisk benägenhet för övervikt. Experter uppskattar att fler än 100 gener påverkar ämnesomsättningen och viktuppgången, vilket gör att vissa personer lättare går upp i vikt än andra. Diabetes är den vanligaste sjukdom som beror på övervikt, och den drar med sig en ökad risk för hjärtsjukdom, högt blodtryck, näthinneskador samt neuropati – ett nervskadetillstånd som i värsta fall kan leda till skador på extremiteter och amputation. Finns dessa tillstånd redan i släkten är det desto viktigare att hela familjen håller en hälsosam vikt.
Brist på motion och svag bål- och bukmuskulatur kan orsaka sömnapné, vilket i sin tur kan leda till kronisk trötthet. Hudveck som gnuggas mot varandra kan ge hudirritationer och kroppslukt, vilket ibland påverkar den sociala acceptansen. Extra kilon belastar även lederna – hos små barn likaväl som hos vuxna – och kan ge upphov till ischias och ländryggsvärk. Många vänjer sig vid besvären och inser först när de blivit friskare hur mycket bättre livet faktiskt kan kännas.
Hälsosam kost och måttlig motion är de bästa vägarna att successivt minska fetmans hälsorisker. Gradvisa livsstilsförändringar är betydligt lättare att hålla i längden än drastiska åtgärder. Visar föräldrarna goda matvanor och lägger in daglig rörelse i schemat brukar barnen följa efter. Många vårdcentraler och kliniker erbjuder kostrådgivning, och vissa sjukhus och kommunala verksamheter har program för vikthantering. Redan en gemensam promenad före middagen gör skillnad – och motsagt myten kan motion faktiskt dämpa aptiten snarare än öka den.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online