Kostrådgivning är en professionell tjänst riktad till personer som har särskilda kostbehov eller behöver terapeutiska kostplaner. Enligt Education Portal arbetar kostrådgivare på sjukhus, kliniker och inom omsorgsverksamheter, ofta i team tillsammans med andra kost- och rådgivningsexperter, för att hjälpa klienter att utveckla bättre näringsvanor och en hälsosammare livsstil.
Forskning visar att de vanligaste dödsorsakerna i USA hänger samman med ohälsosamma kostvanor. Det framgår av studierna av Dr. Michael P. Pignone och hans medarbetare vid Institutionen för allmän internmedicin, University of North Carolina at Chapel Hill School of Medicine. En dålig kost kan leda till hjärtsjukdom, högt blodtryck, stroke, vissa cancerformer, typ 2-diabetes, osteoporos och fetma. Forskarna fann att kostrådgivning, i kombination med kost- och motionsförändringar, är ett effektivt sätt att hjälpa klienter att förbättra sina ätvanor och sin hälsa. Dessutom uppger National Library of Medicine att upp till 40 procent av äldre vuxna lider av undernäring.
De individer som får störst nytta av kostrådgivning är äldre patienter samt personer som drabbats av sjukdom till följd av ohälsosamma matvanor, exempelvis diabetes. Kostrådgivare inför lämpliga kostplaner på vårdinrättningar och äldreboenden för att minska antalet undernärda boende. På samma sätt hjälper rådgivare gravida kvinnor och patienter med stört ätbeteende att lära sig mer om och lägga upp hälsosamma måltidsplaner samt livsstilsförändringar kopplade till beteendebaserat ätande.
Bland de grupper som kostrådgivare ofta arbetar med finns gravida kvinnor, spädbarn, barn och äldre. En gravid kvinna som inte äter hälsosamt löper högre risk att föda ett barn med låg födelsevikt. Samma kostrådgivare som stöttade kvinnan under graviditeten kan även ge vägledning när barnet växer upp, för att säkerställa att det får tillräcklig näring under hela uppväxten.
Äldre människor har särskilda behov som en kostrådgivare kan hjälpa till att möta, eftersom många sjukdomar och besvär kräver anpassning av näringsintaget för att undvika hälsorelaterade komplikationer. Näringsvärden som kan behöva justeras omfattar bland annat kalorier, natrium, vätska, fett och protein.
Enligt Agency for Healthcare Research and Quality visade den studie som Dr. Pignone och hans forskargrupp genomförde att patienter som genomgått kostrådgivning förändrade sitt intag av kostfetter, frukt, grönsaker och kostfiber. National Library of Medicine tillägger att när en patient får kostrådgivning börjar ofta hela familjen äta hälsosammare, eftersom familjemedlemmarna uppmuntrar varandra att göra bra val. Dessutom bidrog kostrådgivningen till att fler deltagare ökade sin fysiska aktivitet.
Som minimum bör en kostrådgivare ha en kandidatexamen inom rådgivning och/eller nutrition. Education Portal anger att kostrådgivare även kan ha en examen inom näringslära och kostundervisning. Enligt Bureau of Labor Statistics kräver vissa delstater i USA att kostrådgivare innehar licens för att arbeta inom området. Byrån rekommenderar dessutom att kostrådgivare ackrediteras av Commission on Dietetic Registration hos American Dietetic Association som legitimerad dietist (Registered Dietitian).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online