Sjuklig fetma definieras som ett kroppsmasseindex (BMI) på 40 eller högre. För en person av genomsnittlig längd innebär det en vikt som ligger cirka 45 kilo över den önskade idealvikten. Enligt American Obesity Association drabbades nio miljoner amerikaner av sjuklig fetma i maj 2005. Tillståndet kan leda till typ 2-diabetes, artros, galblåsjukdom och andra allvarliga hälsoproblem, och personer med sjuklig fetma har i genomsnitt cirka 20 år kortare livslängd. Behandlingen syftar till att hjälpa patienten gå ner i vikt och minska hälsoriskerna, och omfattar både icke-kirurgiska och kirurgiska metoder.
Enligt American Society for Metabolic and Bariatric Surgery (ASMBS) återfår de flesta patienter med sjuklig fetma som genomgår icke-kirurgisk behandling hela den vikt de tappar inom fem år efter behandlingen. Förändringar i kost och motion kan ge tillfällig viktnedgång, men den vikt som går ner – och den tid den hålls nere – räcker sällan till för att minska de hälsorisker som är kopplade till sjuklig fetma.
Icke-kirurgisk behandling omfattar kalorireducerade kosthållningar, mycket lågkaloridieter eller flytande kost, träningsprogram samt beteendemodifikation genom psykologisk terapi. Viktminskningsläkemedel, såsom fentermin och fenfluramin, har använts i kombination med kost- och träningsplaner hos personer med sjuklig fetma. Dessa läkemedel har dock ett starkt samband med kardiovaskulära problem, och i en fyraårig studie publicerad i Clinical Pharmacology and Therapeutics 1992 var den genomsnittliga viktnedgången med läkemedel endast cirka 1,4 kilo.
Enligt American Obesity Association är kirurgi den mest effektiva behandlingen mot sjuklig fetma. Dödligheten vid bariatrisk kirurgi är endast cirka en procent, och operationen är den enda behandlingsform som ger en betydande viktnedgång och samtidigt minskar fetmarelaterade hälsorisker.
Bariatrisk kirurgi innebär att magen bindes av eller förminskas, vilket gör att patienten konsumerar färre kalorier per måltid. Allvarliga komplikationer är ovanliga, men vissa patienter drabbas av reaktioner på anestesin, sårvinfektioner, magsår eller lungproblem. Medicinsk personal övervakar därför noggrant patienten under och efter ingreppet för att hålla operationsriskerna så låga som möjligt.
Patienter som genomgår bariatrisk kirurgi måste dessutom åta sig bestående livsstils- och beteendeförändringar för att säkerställa operationens långsiktiga framgång. Hälsosamma matvanor och regelbunden motion utgör en avgörande del av den postoperativa vården. Enligt ASMBS når patienter vanligtvis sin maximala viktnedgång mellan 18 och 24 månader efter operationen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online