
Konceptet bakom öronstapling härrör från en mycket urgammal teknik. Akupunktur har en högt ansedd plats inom den holistiska läkekonsten och de medicinska teknikerna i Östern. Örats brosk är den akupunkturpunkt som traditionellt förknippas med hungerkontroll. Genom att placera en liten metallhäftklammer i örat upprätthålls kontakten med tryckpunkten kontinuerligt i flera veckor, istället för endast under själva behandlingstillfället.
Men även om man känner till grunderna och tekniken bakom öronstapling finns det fortfarande frågor som återstår: Fungerar metoden verkligen, och vilka risker innebär den?
Traditionell akupunktur innebär att många fina nålar placeras ut på strategiska punkter på kroppen. Dessa nålar sitter bara kvar hos patienten under en kort tid, vanligtvis i samband med ett klinikerbesök. En öronhäftklammer är däremot en tjockare metallbit som fästas i örat med hjälp av en speciell häftapparat.
Fördelen är att häftklammern är enklare att placera än akupunkturnålar, men proceduren kräver ändå en legitimerad läkare eller utbildad vårdgivare. Eftersom häftklammern endast ger färre kontakt punkter mot örats brosk anses metoden vara mindre effektiv än äkta akupunktur.
Den allvarligaste biverkningen vid öronstapling är risken för infektion. Infektioner är ovanliga, men eftersom örats brosk har svagt eget försvar mot infektioner kan varje infektion bli farlig och kräver snabb medicinsk behandling.
De mindre allvarliga biverkningarna är till största delen kosmetiska. När häftklamrarna tas bort uppstår ofta synliga ärr. Hålen som lämnas efter sig kan dessutom vägra att läggas igen. Eftersom brosket i örat återhämtar sig långsamt kan hålen finnas kvar livet ut.
Enligt EarStapling.org lyckas behandlingen i 95 procent av fallen, och många patienter ska ha gått ner mellan 4 och 13 kilo. Mayo Clinic är dock betydligt mer skeptisk till konceptets effektivitet. Klinikens dietist Katherine Zeratsky pekar på skillnaderna mellan äkta akupunktur och öronstapling som förklaring till att metoden inte ger verkliga resultat när det gäller viktminskning.
Sammanfattningsvis saknas starkt vetenskapligt stöd för öronstapling som bantningsmetod. Den som överväger behandlingen bör därför noggrant väga de potentiella riskerna, såsom infektioner och permanenta skador på örats brosk, mot de ifrågasatta resultaten – och alltid konsultera en legitimerad vårdgivare innan beslut fattas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online