Adult Attention Deficit Disorder, ofta förkortat AADD, är den term som vanligtvis används för att beskriva ADD-symtom hos vuxna. Ursprungligen klassificerades tillståndet som en ren barndomsdiagnos, men först på 1970-talet insåg psykologer, psykiatriker och forskare att många barn med ADD eller ADHD inte växer ifrån sitt tillstånd. Man började dessutom upptäcka att många föräldrar till barn med ADD själva uppvisade liknande symtom – ett fynd som ledde till att störningen idag erkänns även hos vuxna.
Symtomen vid den ouppmärksamma formen av ADD hos vuxna liknar till stor del dem som ses hos barn med ADD. Vuxna med diagnosen har svårt att påbörja, genomföra och avsluta uppgifter de upplever som obehagliga eller tråkiga. Många framstår antingen som impulsiva eller obeslutsamma när de ska fatta beslut.
Att planera och prioritera aktiviteter kan vara en verklig utmaning för den drabbade. En sämre tidsuppfattning är också vanlig, vilket gör att personen ofta kommer sent till jobbet, sociala evenemang och bokade möten.
Även om de flesta vuxna patienter har den ouppmärksamma formen finns det vuxna som främst präglas av hyperaktivitet. Symtomen kan visa sig genom ett val av fysiskt aktiva eller mentalt stimulerande yrken, långa arbetsdagar eller två samtidiga jobb. De flesta med AADD undviker medvetet stillasittande arbete och aktiviteter som kräver långvarigt sittande eller stående stilla.
Hyperaktiva vuxna kan uppfattas som otåliga, irriterade, humörsvängda, lättuttråkade och hetsiga. Det är också värt att notera att män uppvisar symtom på den hyperaktiva formen av AADD betydligt oftare än kvinnor.
Många personer som får diagnosen Adult Attention Deficit Disorder är inte ens medvetna om att de har ett medicinskt tillstånd förrän deras egna barn diagnostiseras med ADD eller ADHD. Vårdpersonal följer vanligtvis Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) från American Psychiatric Association (APA), som idag listar samma diagnostiska kriterier för både barn och vuxna.
De flesta kliniker intervjuar både patienten och dennes anhöriga för att avgöra om symtom fanns redan under barndomen. För att en diagnos ska kunna ställas måste symtomen ha konsekvent stör viktiga livsområden som skola, arbete och nära relationer.
En framgångsrik behandlingsplan för AADD kombinerar oftast flera insatser: ordinerad medicinering, samtalsterapi, beteendeterapi, träning i sociala färdigheter samt livscoaching. Läkemedlen som ordineras till vuxna är samma som ges till barn – oftast centralstimulerande preparat innehållande metylfenidat eller amfetaminer.
Träning i sociala färdigheter kan förmedla grundläggande kommunikationsverktyg som många vuxna med ADD aldrig hann utveckla på grund av sitt tillstånd. Samtalsterapi hjälper den drabbade att hantera den ångest och stress som tillståndet ofta medför, medan en livscoach kan stötta i att strukturera vardagen och sätta realistiska mål.
De flesta personer med Adult Attention Deficit Disorder har svårt att planera och organisera sitt liv. Utan rätt stöd tenderar de att bli uppsagda från arbeten, hamna i misslyckade relationer, samla på sig trafikböter och råka ut för olyckor. Det är därför inte förvånande att många vuxna med ADD lider av låg självkänsla.
När dessa individer blir överväldigade vänder sig en stor andel till alkohol, droger eller cigaretter som sätt att hantera stressen. En del personer med AADD drabbas dessutom av samtidiga psykiska tillstånd som depression, ångestsyndrom, alkoholism eller drogmissbruk. Att söka professionell hjälp tidigt är därför avgörande för att kunna leva ett fungerande och balanserat liv med diagnosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online