Attention Deficit Disorder (ADD) och Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) drabbar många vuxna – oavsett om diagnosen ställdes i barndomen eller först i vuxen ålder. Det framgår av den amerikanska myndigheten National Institute of Mental Health (NIMH). Trots att ADD och ADHD ofta betraktas som samma störning finns det tydliga skillnader mellan de symtombilder som varje diagnos omfattar.
När en läkare ska identifiera ADD eller ADHD hos en vuxen tittar man enligt NIMH på tre huvudsakliga problemområden: övervägande ouppmärksamhet, övervägande hyperaktivitet–impulsivitet samt en kombinerad bild av både hyperaktivitet–impulsivitet och ouppmärksamhet. De två senare kategorierna klassas som ADHD, medan den första motsvarar ADD.
En vuxen med övervägande ouppmärksam ADD kan ha svårt att koncentrera sig, tröttnar snabbt på rutinuppgifter eller verkar långsam när det gäller att ta till sig och följa instruktioner. Vid ADHD är däremot de hyperaktiva och impulsiva symtomen mer framträdande – exempelvis oförmåga att sitta still ens under kortare perioder, ett konstant pratande med tendens att avbryta andra samt att plötsligt säga olämpliga saker utan att tänka igenom dem först.
Enligt Jerry Rogers, läkare och expert på ADHD, är det viktigt att komma ihåg att det är ovanligt att en vuxen får diagnosen "ren" ADD eller ADHD, eftersom symtomen ofta överlappar mellan de tre problemområdena. Samtidigt kan vissa vuxna helt sakna hyperaktiva symtom men ändå få en ADHD-diagnos, eftersom termen Attention Deficit/Hyperactivity Disorder fungerar som ett paraplybegrepp inom medicinska diagnoser.
En ytterligare skillnad mellan den övervägande hyperaktivitet–impulsivitet (ADHD) och den övervägande ouppmärksamheten (ADD) är att den senare ofta går obehandlad och odiagnostiserad bland vuxna, enligt experterna på NIMH. Orsaken är att personer med främst ouppmärksamma symtom ofta bara framstår som tysta och disträa, utan de mer dramatiska symtom som kännetecknar den hyperaktiva sidan.
Behandlingsalternativen för övervägande hyperaktivitet–impulsivitet, övervägande ouppmärksamhet samt den kombinerade symtombilden av ADD/ADHD är mycket lika. Läkemedel som amfetaminbaserade stimulantia visar sig hjälpsamma mot symtomen inom alla tre områdena. Däremot kan samtalsterapi, exempelvis beteendeterapi, skilja sig beroende på vilket huvudproblem området utgör för den enskilda individen. För de som behöver det ligger fokus på hanteringsstrategier och copingfärdigheter – både för vuxna med hyperaktiv-impulsiv eller kombinerad ADHD och för de som tillhör den övervägande ouppmärksamma kategorin (ADD).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online