20–30% av barn med ADHD har en komorbid specifik inlärningsstörning (SLD) – dyslexi (läsning), dysgrafi (skrivning), dyskalkyli (matematik).
Överlappande drag
- Exekutiv dysfunktion (arbetsminne, processeringshastighet, organisation) försvårar skolprestation i båda.
- Ouppmärksamhet efterliknar lässvårigheter; impulsivitet leder till mattefel.
- Gemensamma genetiska/neurobiologiska substrat (dopamin, frontala-striatala kretsar).
Skilda diagnoser kräver skild bedömning
- ADHD: Klinisk intervju, bedömningsskalor (Vanderbilt, Conners), DSM-5 kriterier (ouppmärksamhet/hyperaktivitet-impulsivitet ≥6 mdr, 2+ inställningar).
- SLD: Psykopedagogisk testning – kognitiv (IQ) + skolprestation (WIAT, WJ-IV) visar diskrepans/mönster av styrkor/svagheter. Response to intervention (RTI) data.
Konsekvenser
- Lägre skolprestation, årskursupprepning, avhopp risk.
- Självkänsla, ångest, depression.
- Familjestress.
Omfattande intervention
- ADHD: Stimulans (metylfenidat, amfetaminer) ± alfa-2 agonist; beteendeföräldraträning; skolanpassningar (504/IEP).
- SLD: Evidensbaserad undervisning: Orton-Gillingham (dyslexi), explicita matte/skrivstrategier; assistiv teknik (text-till-tal, tal-till-text).
- Kombinerat: Behandla båda samtidigt. Stimulans förbättrar uppmärksamhet för inlärning; skolstöd minskar frustration.
- Multidisciplinärt team: barnläkare, psykolog, psykiater, specialpedagog, föräldrar.
Tidig identifiering (förskoleklass/1:a klass) och koordinerad intervention förändrar banor.
