
ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en kronisk neurobiologisk störning som kan drabba barn, ungdomar och vuxna. Personer med ADHD har ofta svårigheter med koncentration, minne, aggressivitet, hyperaktivitet, impulsivitet och organisering. Tillståndet förknippas även med problem i relationer samt sämre prestationer i skola eller arbete. En behandling kan inte bota ADHD, men den kan hjälpa till att göra symtomen lättare att hantera i vardagen.
Traditionell behandling av ADHD består vanligtvis av stimulerande och icke-stimulerande läkemedel. Det är inte helt klarlagt varför medicinerna fungerar, men de lindrar symtomen hos många personer. Stimulantia verkar höja och balansera nivåerna av signalsubstanser i hjärnan, vilket förbättrar impulsivitet och hyperaktivitet. Dosen kan variera kraftigt från patient till patient och kräver ofta noggrann justering över tid.
Trots att läkemedel ofta ordineras vid ADHD finns det nackdelar. Effekten kan avta efter några timmar, vilket gör att tabletterna ibland behöver tas flera gånger per dag. Läkemedlen måste dessutom övervakas noga, kan vara dyra och är svårare att få utskrivna eftersom de flesta klassas som kontrollerade substanser.
Biverkningarna kan också vara besvärande. Vanliga exempel är sömnlöshet, viktnedgång, minskad aptit och irritabilitet när medicinens effekt klingar av. Av denna anledning söker många föräldrar och patienter alternativa behandlingsmetoder för att hålla ADHD-symtomen under kontroll.
Alternativa behandlingsformer vid ADHD innefattar bland annat yoga, specialdieter som utesluter tillsatser, snabba kolhydrater, socker och färgämnen, samt vitamin-, mineral- eller örttillskott. Även neurofeedbackträning, samtalsterapi och specialpedagogiskt stöd kan vara till hjälp.
Många nutritionister, alternativmedicinska praktiker och läkare lyfter fram fördelarna med hela, obearbetade livsmedel som grund för optimal näring. När sådana livsmedel inte är möjliga att få i sig rekommenderas helkosttillskott – det vill säga hela frukter och grönsaker som bearbetats till pulver- eller flytande form. Dessa tillskott ger ofta hundra procent av det dagliga behovet av viktiga vitaminer och mineraler och säljs som piller, kapslar, shakes eller drycker.
Forskning har visat att personer med ADHD ofta saknar essentiella fettsyror. Livsmedel rika på dessa fettsyror uppmuntras därför, eftersom de hjälper till att reglera det autonoma och centrala nervsystemet. Brist på essentiella fettsyror kan leda till neurologiska avvikelser, men dessa går i många fall att vända med tillskott. Bra källor är kött, fisk, ägg, råa nötter, råa frön och gröna grönsaker.
Utöver fettsyror rekommenderas patienter med ADHD att öka sitt magnesiumintag. Magnesium har stor betydelse för att reglera både det centrala och det perifera nervsystemet. Kronisk magnesiumbrist kan ge upphov till hyperaktivitet, försämrad reaktion på yttre stimuli, irritabilitet, trötthet, sömnproblem och nedsatt koncentrationsförmåga. Magnesium finns naturligt i mörkgröna grönsaker, nötter, fullkorn, fisk, bönor och kött.
Zink är ytterligare ett viktigt spårämne vid ADHD. Forskare har upptäckt ett tydligt samband mellan zinkbrist och hyperaktivitet, vilket gör det klokt att se över intaget genom kosten eller via tillskott.
Oligoprokantocyanidiner (OPC) återfinns i skalen och fröna på livsmedel som druvor och bär och rekommenderas också för personer med ADHD. OPC stimulerar produktionen av kväveoxid i kärlens endotelceller. Förhöjda kväveoxidenivåer motverkar effekterna av för mycket eller för lite adrenalin och noradrenalin i kroppen – en respons som spelar en avgörande roll för de beteende- och kognitiva symtom som förknippas med ADHD.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online