
ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och är en av de vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna hos barn. Diagnosen ställs oftast första gången under barndomen, men tillståndet kan kvarstå långt upp i vuxen ålder. Som namnet antyder kan en person med ADHD vara överdrivet aktiv, men det finns flera andra tecken och symtom som är värda att känna till.
Det finns tre huvudtyper av ADHD:
Den exakta orsaken bakom ADHD är inte helt klarlagd, men forskare misstänker att gener spelar en stor roll. Även andra faktorer kan bidra, exempelvis huvudskador, exponering för vissa miljöfaktorer, alkohol- och tobaksbruk under graviditet, för tidig födsel samt låg födelsevikt.
Det är helt normalt att barn vid enstaka tillfällen uppvisar vissa av dessa beteenden. Skillnaden är att barn med ADHD inte växer ifrån sina symtom, utan ofta bär dem med sig upp i vuxen ålder. Vanliga symtom inkluderar:
ADHD orsakas inte av att äta för mycket socker, se för mycket på tv, ett omdömeslöst föräldraskap, fattigdom eller familjekaos och kriser. Sådana faktorer kan förvärra symtomen, men det finns ingen vetenskaplig evidens som kopplar dem direkt till orsaken.
Det finns inget enskilt test som kan fastställa ADHD. En fullständig medicinsk undersökning görs för att utesluta problem med hörsel, syn eller annan hälsa. Genom att använda checklistor för symtom samt samråda med föräldrar, lärare och familjeläkare kan en noggrann diagnos ställas.
Behandling av ADHD omfattar oftast läkemedel (både stimulerande och icke-stimulerande) samt beteendeterapi. Eftersom varje barn reagerar olika ser behandlingen olika ut från fall till fall och bör alltid anpassas efter individens behov.
Med rätt stöd, förståelse och en väl anpassad behandlingsplan kan personer med ADHD må bra och fungera väl i skolan, arbetslivet och privatlivet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online